Samstämmighet mellan tolkning av kursplanemål, bedömning och undervisning i Historia

Sammanfattning: Det övergripande syftet är att genom lärarintervjuer analysera variationen av samstämmighet mellan kursmål för Historia 1b, undervisning och bedömningspraktik. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i variationen av samstämmighet analysera och problematisera lärarnas historiedidaktiska val.Min empiri bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer där jag använder begreppet samstämmighet eller alignment som ett analytiskt verktyg för relationen mellan intervjusvar, kursplanetext och undervisningens upplägg. I Näsström & Henriksson beskrivs de två oftast förekommande kvalitativa kategorier som används för att bedöma samstämmighet; innehåll och tankekomplexitet. Dessa kategorier baseras enligt författarna på nivå och bedömningsfrågor. Rosenlund undersöker i sin licentiatavhandling två delar, kursplan och bedömningsmaterial. I detta arbete ställer jag intervjufrågor i avsikt att utreda hur lärarna går tillväga för att bedöma elevernas kompetenser. Lärarna ger i sina svar även exempel på vilket innehåll de använder sig av för att bedöma vilken nivå i målkriterierna som respektive elev uppnått. Jag får på så sätt, i enlighet med Biggs och Tang med tre delar, innehåll, undervisning och bedömning. Utifrån ovanstående syften har följande frågeställningar formulerats: 1.Kan samstämmighet mellan kursmål, undervisning och bedömningspraktik identifieras? 2.Vilka historiedidaktiska val ger lärarna uttryck för och vilka konsekvenser har de för utvecklingen av de förmågor som skrivs fram i kursplanemålen?