Hantering av målkonflikter i grundskolor
Sammanfattning: Denna studie handlar om målkonflikter och har haft som syfte att ta reda på hur målkonflikter hanteras grundskolor. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod där vi har gjort intervjuer med två skolchefer och tre rektorer inom skolverksamheten. Vi har använt oss av två teorier, vilka är agentteorin och målsättningsteorin. Den första teorin som vi har använt oss av var agentteorin som menar att agenten handlar i egenintresse. Den andra teorin vi använde var målsättningsteorin som handlar om att undersöka individernas motivation till att uppnå de uppsatta målen samt vad som gör att målen uppnås. Tidigare forskning menar att individer kan uppleva att det uppstått en målkonflikt på olika sätt. Det beror på hur den enskilda individen känner kring de uppsatta målen för verksamheten, men forskningen tyder även på att om målen inte är självbestämmande upplevs en målkonflikt. Tidigare forskning har visat att en konflikt kan hanteras genom att tvinga, integrera, kompromissa, påverka och omvandla. Vi har i denna studie kommit fram till att konflikterna hanteras genom att kompromissa. Vi har även i vår analys kommit fram till att målkonflikter hanteras genom dialog, öppet klimat och delaktighet. En målkonflikt mellan budget- och kvalitetsmål hanteras genom att kvalitetsmålen prioriteras högst då alla elever på en grundskola ska ha rätt till utbildning samt ska kunna klara av sina studier. En målkonflikt mellan individuella- och verksamhetsmål hanteras genom att verksamhetsmålen prioriteras högst då de personliga målen oftast är desamma som verksamhetsmålen. En målkonflikt mellan mål och motivation hanteras genom att alla i skolverksamheten är delaktiga.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)