Bomber över Bagdad : En kvantitativ innehållsanalys av New York Times rapportering av Irakkriget.

Sammanfattning: Under Vietnamkrigets förlopp så ändrades sättet som samhället betraktade journalister samt hur deras egen praxis var. Daniel C Hallin beskriver det som att de gick från att ses som en del av myndigheterna till att vara ”vakthundar”. De gick från att vara soldater vid skrivmaskinen till att övervaka det politiska styret. En högre journalistisk standard blev följden. En tidigare studie av New York Times rapportering av förloppet av kriget visar förändringar i användandet av källor och hur vinklingen gick från positiv till kriget till att vara emot det. Denna studie undersöker New York Times rapportering av Irakkriget och fokuserar på om tidningens journalister agerade som vakthundar eller som skrivmaskinssoldater. Genom en kvantitativ innehållsanalys med fokus på fyra datum under 2003 och samma datum 2005 kan studien se hur tidningen använde källor och om den stod bakom bevisen som President Bush presenterade emot Saddam Hussein.  Ur en teoretisk synvinkel tillämpas Pierre Bourdieus fältteori som beskriver media fältet och det politiska fältet som i en tävling mot varandra. En tävling som styrs av normer som reglerar hur interaktionen mellan fälten går till. Förändringen som tillkom under Vietnamkriget ändrade dessa normer. Tidningar som New York Times blev mer självständiga gentemot politiken och normen blev att övervaka myndigheten istället för att föra fram dess budskap. Denna studie går igenom ett antal faktorer som påverkade hur NY Times rapporterade om Irakkriget. En av dessa faktorer är ett kapitalistiskt system som gör att media känner sig tvungna att producera nyheter även om de är osäkra på källorna. Samt det politiska klimatet som existerade i USA där nationell säkerhet prioriterades. President George W Bush använde dessa faktorer på ett smart vis och skapade en situation där media återigen kopplades samman med styret under Irakkriget.  Tidigare forskning gjord av Rod Brookes och Justin Lewis samt av FAIR visar att delar av brittisk media och amerikansk tv-media var för kriget i majoriteten av deras sändningar. Denna innehållsanalys visar att även NY Times rapportering var positiva till Bushs bevis och anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2003 så var tidningen beroende av militären och det politiska styret som källor till dess rapportering. De var inledningsvis positiva till kriget och förde fram George W Bushs budskap om att kriget var nödvändigt. Ett flertal variabler visar dock att tendensen var att rapporteringen blev mer skeptisk till Bushs anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2005 så ifrågasattes motiven och tidningens skildring vinklade kriget negativt.   Uppsatsens diskussion kopplar denna tendens till att fler krigskritiska källor kommer fram på grund av att Bush förlorade kontrollen av informationsflödet. En jämförelse görs med Vietnam-studien vilket visar att rapporteringen av Irakkriget hade ett större beroende av militära källor (32,3% under 2003 och 10 % totalt under Vietnamkriget). Samt ifrågasatte sina källor mindre. En slutsats görs att den högre graden av journalistik som kom till under Vietnamkrigets tid inte var representerad under inledningen av Irakkriget.