Samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt mående : En populationsbaserad tvärsnittsstudie

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Institutionen för psykologi

Författare: Johannes Eriksson; Mats Ruuth; [2016]

Nyckelord: CES-D; PSQ; Fysisk aktivitet; Välmående; Betula;

Sammanfattning: Fysisk aktivitet ger flertalet positiva fysiologiska hälsoeffekter och har vid ett antal studier även visat sig bidra till positiva hälsoeffekter avseende psykisk hälsa. Det finns dock studier som inte kunnat påvisa effekterna på psykisk hälsa. Syftet med uppsatsen var att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och depression, stress, och välmående, med kontroll för eventuellt samvarierande demografiska faktorer. Urvalet bestod av 357 (ålder 25-80år, 49.3% kvinnor) deltagare från Betulastudien. Välmående undersöktes med två frågor som skattades 0-10. Depressiva symtom undersöktes med The Center for Epidemiologic Studies Depression Scale. Stress undersöktes med Perceived Stress Questionnaire. Mängd fysisk aktivitet undersöktes genom tre frågor som efterfrågade mängd fysisk aktivitet: (1) de senaste 12 månaderna, (2) en vanlig vecka och (3) jämfört med andra. Samband undersöktes med hierarkisk regression, med kontroll för civilstånd, kön, utbildning och ålder. Fysisk aktivitet var svagt associerat med Välmående (ΔR² = .023) och endast aktivitet i jämfört med andra (β = .132) var signifikant. Fysisk aktivitet var positivt associerat med välmående men förklarade endast en liten del i variansen. Avsaknad av statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet, depression och stress skiljer sig från tidigare populationsbaserade studier. Dessa skillnader i resultat skulle kunna förklaras med kulturella och metodologiska skillnader. Ytterligare forskning på sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa behövs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)