Ska vi sponsra en podcast?

Sammanfattning: År 2007 undersökte Haygood reklam i amerikanska podcasts för att ta reda på dess mönster, och år 2010 valde McGowan att göra en liknande studie för att ta reda på om Haygoods teorier fortfarande stämde. Det visade sig att Haygoods teorier fortfarande var aktuella och på så vis hade teorierna hållit över en längre tid. Därmed är denna studiens syfte att undersöka om de amerikanska reklammönsterna går att applicera på reklam i svenska podcasts, trots att Sverige har fler lagar än USA kring hur reklam får framföras. Vidare kommer studien att undersöka lyssnarens attityd till reklam i podcasts, detta för att ta reda på vad lyssnaren anser om podcastreklams utformning och placering. Studien är genomförd med både en kvantitativ- och en kvalitativ metod. För att undersöka reklammönstret i svenska podcasts tillämpades en kvantitativ metod där podcasts på iTunes topp tio studerades under sex veckor. Samtliga podcasts analyserades och dokumenterades och jämfördes därefter med resultatet från McGowans studie (2010), då denna studien är den senare. Resultatet visade att the bookend effect (sv. bokstödseffekten) också finns i svenska podcasts, den förekommer däremot mer i amerikanska podcasts. Hur reklamen framförs påminner också om den amerikanska, exempelvis ”Vi är denna veckan sponsrade av…” kan liknas med ”Support for this podcast comes from...”. Andra reklammönster som går att applicera på svensk podcastreklam är självförsörjandereklam och återkommande sponsorer. För att undersöka lyssnarens attityd till podcastreklam tillämpades en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer. Respondenterna fick lyssna på reklamutdrag från de undersökta podcasts och därefter svara på frågor kring reklamen. Det framkom att reklam är störande oavsett dess utformning och placering. Sponsrat prat, det vill säga när programledaren själv pratar, föredras framför traditionella reklamavbrott. Respondenterna föredrog att reklamen kom i början på avsnittet men att reklam i mitten var ok om det var sponsrat prat. Detta berodde på att de inte kände sig lika avbrutna med sponsrat prat som med exempelvis traditionellt reklamavbrott.