Alternativt resursutnyttjande av nedlagd jordbruksmark : finansiell analys vid beskogning respektive utarrendering av jordbruksmark

Sammanfattning: Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och från applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "Omställning 90"erbjöds lantbrukare omställningsstöd för att lägga jordbruksmark i träda eller på annat sätt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande åtgärd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlägga mark i träda. Efter inträdet i EU har värdet på mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler så kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förändringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, även kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012). Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012). Antalet animalieproducenter i Sverige har under de senaste åren minskat till följd av dålig lönsamhet. Enligt beräkningar har 600 000 till 700 000 hektar jordbruksmark tagits ur bruk i Sverige. Av dessa är 400 000 hektar lämpliga för beskogning (Eriksson et al., 2011). I ett samhälle där en diskussion förs om alternativa energikällor kan denna mark utgöra en viktig resurs. Följande syfte ligger till grund för studien; "Hur kan en markägare uppnå lönsamhet på nedlagd jordbruksmark vid följande alternativ; jordbruksarrende eller beskogning av marken?" För att beräkna det mest lönsamma alternativen kommer nuvärde och årlig markersättning att beräknas för de olika alternativen. Genomförd studie presenterar följande slutsatser: - Vid beskogning av jordbruksmark är hybridpoppel och gran ekonomiskt fördelaktiga jämfört med vårtbjörk. - Varje gård har unika förhållanden vilket gör det svårt att dra generella slutsatser för Småland. - För att ge en korrekt bild av verkligheten bör fler faktorer än de ekonomiska beaktas. - Kalkylerna visar generellt att jordbruksarrende under vissa förutsättningar är mer lönsamt jämfört med att beskoga marken. Detsamma gäller vid beskogning av jordbruksmark med hybridpoppel och gran gentemot jordbruksarrende.