Första- och andraspråkselevers ordförråd : En undersökning av elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk, åk 6, år 2013

Sammanfattning: Ett brett och djupt ordförråd är en av de absolut viktigaste komponenterna för att kunna förstå och prestera i alla skolans ämnen. Andraspråkselever kan dock börja den svenska skolan utan ett basordförråd på cirka 8000 ord och skall lära in det samtidigt som de skall lära in de 3000 nya ord per år som förstaspråkselever lär sig. Dessa omständigheter låg till grund för valet av att undersöka första- och andraspråkselevers ordförråd i sitt skrivande. Studien undersöker också om det finns skillnader i elevers ordförråd i förhållande till vilket betyg elevtexterna erhållit. Tidigare forskning (Hultman & Westman, 1977: Nordenfors, 2011) visar att elever med högre betyg har ett bredare ordförråd samt att andraspråkselever använder mer talspråk i skrift, än vad förstaspråkselever gör. Studien grundar sig i funktionell grammatik vilket innebär att texterna analyserats med kontexten i fokus i den bemärkelsen att betydelsen och funktionen av elevernas ordförråd för texten som helhet analyserats. 40 elevtexter från årskurs 6 från den beskrivande/förklarande delen på det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk 2013 undersöks via en kvantitativ och kvalitativ textanalys. I studien undersöktes de kvantitativa måtten ordmängd, ordlängd och ordvariationsindex samt användningen av substantiv och pronomen, abstrakta och konkreta substantiv samt vilka ämnesord som eleverna använder. Resultatet visade skillnader mellan första- och andraspråkselevers ordförråd, främst att andraspråkselever inte hade lika stor variation i ordförrådet samt att de använde mindre ämnesord jämfört med förstaspråkseleverna. De största skillnaderna i elevernas ordförråd syntes dock mellan de undersökta betygsgrupperna, obereonde av svenska som första- eller andraspråk. Elevtexterna med högre betyg hade de generellt högsta värdena i måtten ordmängd och ordlängd, de använde fler ämnesord, fler abstrakta substantiv, samt använde fler substantiv än pronomen jämfört med vad elever med lägre betyg gjorde. Resultatet visar att elever med lägre betyg och elever med svenska som andraspråk använder talspråk i större utsträckning i sitt skrivande.