Kompetens i styrelsen : om rekrytering och motivation i skogsägarföreningarna

Sammanfattning: Syftet med arbetet är att klargöra vilka kvalifikationer man kan kräva av individer i en kooperativ förenings styrelse (i detta fall skogsägarföreningarnas styrelser), hur en framgångsrik rekryteringsprocess till denna styrelse bör gå till samt hur man ska motivera personer med rätt kompetens att söka sig till densamma. Sveriges skogsägarföreningar bedriver olika omfattande verksamhet. Skogsbranschen kännetecknas av en stark köparsida, som pressar priserna för skogsägarna. Föreningar i en starkt konkurrensutsatt bransch tenderar att ha små styrelser, som fokuserar på de kompetenser ledamöterna besitter. För att kunna fokusera på vilka kompetenser styrelseledamöterna besitter måste föreningen identifiera vilka de önskvärda kompetenserna är. Styrelsen måste lyfta sig från det nyttjarperspektiv, vilket medlemmarna oftast har, till ett ägarperspektiv. Det är viktigt att styrelsen har medlemsnyttan i fokus under sitt arbete. Genom god kommunikation mellan medlemmarna och styrelsen kan detta säkerställas. Det finns ett flertal teorier, som visar att medlemmar engagerar sig i styrelseuppdrag för att uppnå olika mål. Enligt organisationskostnadsteorin engagerar sig medlemmarna i styrelsen, eftersom de anser att föreningen är så viktig att det är värt det. Styrelseledamöternas personliga kalkyler utfaller positivt. Den belöning man får kan vara såväl ekonomisk som känslomässig. Motiven bakom en individs handlande kan vara många. Enligt Maslows behovsteori drivs individen av otillfredsställda behov i den sk. behovstrappan. Genom att veta vilka behov individen vill uppfylla kan man förutsäga dennes handlande. Enligt förväntansteori avgörs individens agerande av den belöning han/hon förväntar sig. Jämviktsteorin utgår från att individer vill bli behandlade lika, och om så inte är sker, uppstår en spänning som individen försöker utjämna genom sitt handlande. Attributionsteorin bygger på hur individen förklarar sitt och andras handlande. Belöningarna till styrelseledamöterna bör vara utformade så att behoven och förväntningarna uppfylls. Styrelsen plockas fram av föreningens valberedning. Valberedningen identifierar vilka kompetenser som saknas i styrelsen och söker kandidater som besitter dessa. Intervjuer med valberedningsordförandena i samtliga svenska skogsägarföreningar har genomförts, dels i syfte att lägga grunden för en enkät och dels för att erhålla data i anslutning till ovannämnda teorier. En enkät till samtliga styrelseledamöterna i skogsägarföreningarna visar att de mest centrala kompetenserna i styrelsen är starkt engagemang för föreningen och dess fortlevnad samt bra kunskapsmässig spridning inom styrelsen. De viktigaste kunskaperna, som bör finnas, är ekonomikunskaper och kunskaper om omvärlden, t.ex. konkurrens och bransch. Styrelserna upplever att de har bristande strategiskt arbete och planering, varigenom det kan bli svårt att överbrygga medlemmarnas heterogenitet och skilda målsättningar. Styrelseledamöterna hoppas att uppdraget ska ge är en känsla av inflytande, en möjlighet att utveckla sina förmågor samt möjligheten att få ny kunskap. Faktorerna, som ledamöterna anser viktiga, tyder på att belöningarna för arbetet framför allt måste vara inre sådana. Medlemmarna söker sig till styrelsen för att förverkliga sig själva eller få status och prestige. Behovet av självförverkligande ska tillfredsställas genom att styrelseuppdraget ger dem ökad kunskap. Fortbildning är därmed en morot, som skulle tilltala dessa människor.