Den finansiella transaktionsskattens extraterritoriella effekter : En rättslig analys om en finansiell transaktionsskatt genom ett fördjupat samarbete inom EU

Sammanfattning: På grund av att finansiella tjänster, bland annat värdepappershandel, är undantagen från mervärdesskatteplikt har EU-kommissionen bedömt att finanssektorn idag är underbeskattad. Efter finanskrisen och dess påverkan på världsekonomin har EU-kommissionen understrukit att de vinstdrivande finansiella instituten bör vara med och bidra till skatteintäkter. EU-kommissionen har mot bakgrund av detta utformat ett direktivförslag gällande en finansiell transaktionsskatt. På grund av att Sverige, tillsammans med andra medlemsländer, valt att ställa sig kritiska till direktivförslaget blev följden att tio medlemsländer beslutade om att ingå ett fördjupat samarbete gällande en finansiell transaktionsskatt. Med anledning av att det endast är tio medlemsländer som deltar i samarbetet valde EU-kommissionen att introducera en emissionsprincip i det senaste direktivförslaget. Emissionsprincipen kommer att innebära att svenska finansiella institut, som har sitt säte i Sverige, ändå kommer att bedömas vara etablerat i ett deltagande land om det finansiella instrumentet är emitterat i ett deltagande land. Emissionsprincipen medför således till en extraterritoriell beskattningseffekt. Enligt EU-rätten får dock inte det fördjupade samarbetet medföra negativa effekter för de länder som inte valt att ingå i samarbetet. I och med införandet av emissionsprincipen i direktivförslaget kommer den finansiella transaktionsskatten att medföra skatterättsliga konsekvenser för svenska finansiella institut i icke deltagande länder. Emissionsprincipen kommer att leda till att finansiella institut i icke deltagande länder kommer att bli solidariskt betalningsansvariga för att skatteintäkterna betalas in till de deltagande ländernas skattemyndigheter. Den finansiella transaktionsskattens extraterritoriella effekt riskerar att inskränka Sveriges skattesuveränitet, vilket i sin tur kan strida mot subsidiaritetsprincipen. Skattens extraterritoriella beskattningseffekt kommer dessutom medföra andra skatterättsliga konsekvenser för svenska finansiella institut, bland annat ökade kostnader och administrativa bördor, samt eventuella systemförändringar och regelreformer. Direktivförslaget har dessutom flera otydliga artiklar som kan komma att skapa en rättsosäkerhet för de svenska finansiella instituten, i form av att de finansiella instituten inte kommer kunna förutse konsekvenserna av skatten. Denna rättsosäkerhet kan i sin tur strida mot proportionalitetsprincipen. Ett införande av direktivförslaget, med dagens utformning av emissionsprincipen, kommer således ge upphov till skatterättsliga konsekvenser för svenska finansiella institut.