Marx och Mead : Relationen mellan samhälle och individ

Sammanfattning:

Relationen mellan samhälle och individ har länge varit ett omtvistat ämne i samhällsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de två motsatta ståndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnämnda måste samhället förstås som en helhet vilken inte låter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra måste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan både Durkheim och Weber enkelt låter sig placeras i varsin ände i detta motsatsförhållande, har varken Marx eller Mead tolkats på ett motsvarande entydigt sätt. Syftet med denna uppsats är därför att belysa Marx och Meads respektive syn på relationen mellan samhälle och individ och därmed klargöra för deras metodologiska utgångspunkter. Genom analys av centrala texter har en rad beröringspunkter mellan Marx och Mead identifierats. Likheten har sin grund i en gemensam syn på individen som social till sin natur. Samhälle och individ ingår i de båda perspektiven i en oupplöslig enhet. Detta kommer till uttryck i ett konsekvent relationellt synsätt, enligt vilket individerna är vad de är endast i sina relationer till andra. Både Marx och Mead utgår från en helhet för att förstå delarnas inbördes relation, men här går de också olika vägar. Medan Marx analys lägger fokus på att klargöra helheten, försöker Mead förstå delen utifrån helheten. Detta tillsammans med att Marx teori behandlar samhället på ett specifikt historiskt stadium, medan Meads teori är mer generell, gör det möjligt att kombinera deras perspektiv.