Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39 – Kan standarden få generell acceptans?

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga varför och på vilket sätt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill även undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. Frågeställningar härledda utifrån den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från den institutionella teorin, däribland Streecks och Schmitters allmänna regleringsmodell som vidareutvecklats av Puxty et al och Jönsson samt forskning kring institutionellt tänkande och professionalism. Empiri: Vår empiri utgörs dels av sekundärdata i form av den offentliga debatten, och dels av primärdata i form av intervjuer med representanter från revisions- och redovisningsprofessionen. Resultat: Vi har kommit fram till att det inte finns ett entydigt svar på om IAS 39 är generellt accepterad. Vi har identifierat faktorer som påverkar graden av acceptans däribland debattdeltagande, kännedom om föreställningsramen och vems intressen som prioriterats i normgivningen.