Han skall såsom lösdrifvare behandlas - En analys av 1885 års lösdriverilagstiftning och dess inverkan på kvinnor

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar lösdriverilagen från 1885 som kom att vara ikraft fram till 1964 då den ersattes av asocialitetslagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur lösdriverilagen motiverades, utvecklades och tillämpades samt vilken inverkan lagen haft på kvinnor utifrån en teori om social kontroll. Framställningen beskriver lagens historiska bakgrund, tidsepoker under vilka lagen tillämpades, kvinnors ställning i dessa epoker samt lagens övergripande syften. Vidare redogörs det för det kvinnoideal som präglade kvinnosynen vid lagens tillkomst och ikraftvarande. De mest relevanta betänkanden som behandlat lagen presenteras också för att visa hur lagens syften efterlevts. Från medeltiden till tidigt 1800-tal hade olika lösdriverilagstiftningar och förordningar främst motiverats av ett behov av att säkra arbetskraften i ett Sverige som led av befolkningsbrist. Genom industrialiseringen på 1800-talet skedde en ökning av befolkning, vilket ledde till arbetskraftsöverskott och ökad fattigdom. 1885 trädde lösdriverilagen ikraft som första lag med syften att skydda allmänheten och verka brottspreventivt. Genom att granska olika betänkanden kan man se att dessa syften inte efterlevts på ett tillfredsställande sätt. Rättsosäkerhet och problem med extensiva tolkningar av lagen tycks ha präglat lagens praktiska tillämpning. Trots att tillämpningen av lagen präglades av praktiska problem under 80 år, så ifrågasattes aldrig lagens syften som sådana. Istället föreslogs reformering eller reglering av bestämmelser på olika sätt. Således tycks lagen fungerat som ett instrument för att tillfredsställa ett från statens sida stort kontrollbehov av en i lag vagt definierad grupp människor. Denna grupp utgjorde på olika sätt sociala brister i samhället, som med lösdriverilagen kunde gruppen fångas upp, kontrolleras och normeras. Kvinnor påverkades speciellt av denna lagstiftning. Terminologiskt sett talades det i förarbetena till 1885 års lag och efterföljande betänkanden om män som lösdrivare men om kvinnor som prostituerade. Det tycks ha förelegat ett större kontrollbehov för staten av de kvinnliga lösdrivarna som ofta definierades och förklarades utifrån sin sexualitet i stor utsträckning. Synen på den kvinnliga sexualiteten menar jag kan ha påverkat lösdriverilagen från 1885 och skapat normer för hur en kvinna på den tiden skulle vara. Lösdriverilagen verkade som ett statligt kontrollinstrument och fångade upp normavvikande kvinnor och inordnade dessa efter dåtidens kvinnoideal på ett sätt som inte hade en motsvarig tillämpning på män.