Mår du bra? : en studie om klassrummets fysiska arbetsmiljö

Sammanfattning: Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län. Syftet är att få reda på rektorernas tankar och kunskaper kring fysisk arbetsmiljö samt hur detta återspeglas i klassrummets faktiska fysiska arbetsmiljö. Vi vill också veta hur pedagoger och elever uppfattar sin fysiska arbetsmiljö.Metod: Vi har genomfört en studie med strukturerade intervjufrågor till rektorer och pedagoger. Undersökningen har genomförts på en sluten grupp vilket innebär att resultaten i undersökningen enbart avser denna grupp och inte kan tillämpas mer generellt. Vår intervjustudie bygger på utgångspunkter som färg, ljus, ljud och komplexitet. Vi ville också belysa hur eleverna vill att deras klassrum ska se ut genom att de fick måla sitt”drömklassrum” eftersom vi anser att bilden är ett språk i sig och barnen i dessa tidiga skolår tror vi har lättare att uttrycka sig i bild än i skrift. För att få en bättre bild har vi även gjortegna observationer av klassrummen och använt oss av digitalkamera. Resultat: Vi kom i vår studie fram till att det fanns grundläggande olikheter i klassrummens fysiska arbetsmiljö mellan de olika skolorna. De idébaserade skolorna var mycket lika i många avseenden och eftersom man i pedagogiken arbetade mycket med färg och form kom det sig naturligt att fokusera mer på dessa aspekter även i klassrummet. De vill även att detta tankesätt skall synas utåt. Den idémässiga basen styrde och lyste igenom vid såväl samtal med pedagoger och rektorer som i barnens teckningar, där man var van att arbeta mycket med färg, form och fantasi. Även rektorernas kunskaper och intresse för arbetsmiljön varierade och här kunde vi se en skillnad mellan de som även arbetade i verksamheten gentemot den rektor som ”enbart” var rektor. Våra egna observationer kom att styrka bilden av ett större fokus på arbetsmiljön i de idébaserade skolorna.