"...kvinnors familjesituationer gör det svårare för dem än för män att kombinera den politiska karriären med familjeliv och äktenskap." Ett genusvetenskapligt metaperspektiv på två rapporter i demokratiutredningen 2014.

Sammanfattning: Studiens syfte och frågeställningar formuleras utifrån demokratiutredningen 2014 som har i uppdrag att på olika sätt utreda hur den representativa demokratin ska utvecklas i nationell och lokal kontext i Sverige. Syftet med studien är att anlägga ett genusvetenskapligt metaperspektiv på två utvalda rapporter från den nya demokratiutredningen och genom en diskursanalys synliggör studien andra perspektiv, förståelser och dilemman av formulerade vetenskapliga problem som främst utgår från statsvetenskaplig och politisk teoretisk diskurs. I studien diskuteras framförallt frågeställningar om hur kön och grupper konstrueras utifrån olika teoretiska feministiska perspektiv. Analysen visar att kvinnor, män, invandrare, unga och äldre konstrueras diskursivt på olika sätt där bland annat kvinnor framställs som vita, medelålders och förväntas leva i ojämlika heterosexuella relationer. Analysen visar också hur gruppen vita medelålders män konstrueras genom att ofta uteslutas i texterna. Slutligen diskuteras i studien hur gruppkonstruktioner å ena sidan riskerar att reproducera och essentialisera förväntande identiteter och politiska representationer, medan det å andra sidan finns en nödvändighet i att synliggöra strukturell politisk exkludering. Bland annat diskuteras hur Iris Youngs begrepp seriellt kollektiv kan ses som en möjlig alternativ förståelseram för de konstruerade grupperna. Seriellt perspektiv ses som en möjlig väg att flytta fokus på från de konstruerade grupperna och istället se de strukturer och makthierarkier som exkluderar i kommunala politiska arenor. Därmed synliggör studien hur olika genusvetenskapliga perspektiv kan ta sig an det utvalda rapporternas problemformuleringar som är konstruerade utefter statsvetenskaplig/politisk teoretisk diskurs.