”Liksom våldtäkt, typ…” 13 år efteråt : En kvalitativ studie om ungdomars förståelse av våldtäkt idag

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Kriminologiska institutionen

Författare: Lisa Gosch; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Det övergripande syftet med studien var att studera hur gymnasieelever kan uppfatta innebörden av begreppet våldtäkt. Avsikten var även att undersöka hur denna uppfattning förhöll sig till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Utgångspunkten för arbetet var Stina Jeffners doktorsavhandling, ”Liksom våldtäkt, typ” från 1998, där Jeffner intervjuade skolelever om deras förståelse för våldtäkt.

Den valda metoden för arbetet var kvalitativa intervjuer. Jag ville ha möjlighet att föra en dialog med mina intervjudeltagare, och ansåg att den metoden var bäst lämpad för detta. Totalt genomfördes sex intervjuer under april-maj 2011. Intervjudeltagarna var mellan 18-19 år gamla och gick på olika gymnasium i Sverige. För att resultatet inte skulle påverkas av könsfördelning, utgjordes urvalet av intervjuer med tre tjejer och tre killar. Samtliga intervjuer skedde i enrum för att undvika andra personers påverkan.

Valda teoretiska utgångspunkter för arbetet utgjordes av Nils Christies teori om ”Det idealiska offret” och ett antal genusteorier. Valet av Christies teori gjordes på grundval av att jag delar Christies uppfattning om att vem som uppfattas som offer, och vem som får stöd som offer, styrs till stor del av vår uppfattning om det ideala offret. Valet av genusteorier gjordes eftersom jag anser att genus, makt och sexualitet spelar en betydande roll när det kommer till sexuellt våld.

Resultatet av mina intervjuer indikerade på några skillnader i förhållande till Jeffners studie. Enligt Jeffners intervjudeltagare är en våldtäkt när någon genomför ett samlag med någon mot dennes vilja. Mina intervjudeltagare hade en vidare definition på begreppet våldtäkt, och ansåg att det var när någon utförde en handling som kunde uppfattas som sexuell, utan den andre partens samtycke. En annan skillnad mellan min och Jeffners studie är var gränsen går för vad som anses som våldtäkt. Jeffners intervjudeltagare ansåg att våldtäkt är förhandlingsbart till killens fördel. Tjejerna i min studie delade Jeffners intervjudeltagares syn om förhandlingsutrymmet, och poängterade betydelsen av att säga nej på ett tydligt sätt, annars kunde det enligt deras åsikt inte betraktas som våldtäkt. Killarna ansåg däremot att man bör fråga om den andra personens samtycke innan man påbörjar någonting. I övrigt fanns många likheter mellan mina intervjudeltagares åsikter och Jeffners intervjudeltagares åsikter.

Avslutningsvis fann jag att båda mina teoretiska perspektiv förklarade stora delar av mina intervjudeltagares berättelser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)