Maskeringsförbudet och proportionalitetsprincipen - en motiverad begränsning eller en alltför långtgående inskränkning?

Sammanfattning: Under lång tid var den rådande uppfattningen att ett maskeringsförbud skulle strida mot regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I samband med ”Göteborgskravallerna” 2001 kritiserades Polismyndighetens bristande förmåga att upprätthålla ordning och säkerhet och denna uppfattning förändrades. Den 1 januari 2006 trädde lag (2005:900) om maskeringsförbud i vissa fall ikraft vilken omfattar exempelvis demonstrationer och den 1 mars 2017 väntas lag om maskeringsförbud vid idrottsarrangemang träda ikraft vilken främst riktas mot maskerade supportrar. Debatten kring maskeringsförbudet är het, kritiska röster menar att ett maskeringsförbud är verkningslöst för att komma tillrätta med ordningsstörningarna medan polisen och rättsväsendet ser maskeringsförbudet som ett hjälpmedel för att stävja ordningsstörningar. Den här uppsatsen syftar till att undersöka om maskeringsförbudet så som det är utformat i de två maskeringsförbudslagarna enligt proportionalitetsprincipen är ett proportionerligt verktyg för att motverka ordningsstörningar eller om det utgör en alltför långtgående inskränkning i de konstitutionella fri- och rättigheterna. Eftersom ordning och säkerhet utgör en grundlagsenlig inskränkningsgrund har särskilt fokus lagts på den reella intresseavvägningen mellan maskeringsförbudets positiva effekter i praktiken enligt dess syfte, och dess negativa effekter i praktiken i form av den faktiska inskränkningen av de konstitutionella fri- och rättigheterna. Slutsatsen är att maskeringsförbudet är proportionerligt i fyra av fem steg. Vad gäller den reella intresseavvägningen finns dock anledning att vara kritisk, då mycket talar för att vissa friheter inskränks alltför långtgående i förhållande till de av lagstiftaren väntade positiva effekterna med lagarna, som inte har infriats i den omfattning som förväntades vad gäller den ikraftträdda maskeringsförbudslagen, och som riskerar att inte infrias i den kommande maskeringsförbudslagen när denna träder ikraft 2017.