Från FN till klassrummet: faktorer som inverkar på utbildning
för hållbar utveckling

Sammanfattning: Denna undersökning har genomförts på två grundskolor i Norrbottens län för
att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för
hållbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För
att få en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen går
till samt hitta bakomliggande faktorer som påverkar dess utformning. Vi
undersökte vilka ramfaktorer lärarna är påverkade av, det vill säga de
förhållanden som begränsar lärarna att bedriva undervisning som de skulle
vilja. Vi undersökte även hur lärare kontextualiserar utbildning för hållbar
utveckling, det vill säga hur de utifrån sina egna erfarenheter och
föreställningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka
ramfaktorer som påverkar detta i relation till hur lärarna kontextualiserar
utbildning för hållbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens
utveckling. För att genomföra detta lämnade vi inledningsvis ut en enkät
till samtliga lärare som undervisar i årskurs sju till nio på de undersökta
skolorna. Utifrån svaren på dessa enkäter valde vi ut fyra lärare som visade
på ett speciellt engagemang och intresse för hållbar utveckling. Dessa har
vi sedan intervjuat. Både enkäten och intervjuerna visade att direktiv från
skolledningen saknas för att inkludera hållbar utveckling i undervisningen.
Dessutom har lärarna ej blivit erbjudna fortbildning inom detta område.
Begreppet hållbar utveckling anses av många lärare som svårförståeligt och
de får därmed problem att förhålla sig till hur undervisningen ska se ut
enligt FN:s riktlinjer. De intervjuade lärarna kontextualiserade utbildning
för hållbar utveckling på olika sätt. Dessutom såg de olika typer av
ramfaktorer beroende på vilken kontextualisering de gjorde. De lärare som
förespråkade en normerande undervisningstradition såg ekonomi och tid som de
viktigaste ramfaktorerna. De lärare som hade en mer pluralistisk
undervisningssyn såg däremot lärarkåren som den mest centrala begränsande
faktorn och uppfattade inte ekonomi och tid som hinder. Lärarkåren samt
fortbildning är faktorer som inte brukar beskrivas som ramfaktorer. Dock
visade det sig att de var centrala faktorer för möjligheterna att inkludera
utbildning för hållbar utveckling på de undersökta skolorna och blev därmed
ramfaktorer i denna undersökning.