Historiebruk i valrörelsen : En jämförande analys av Stefan Lövens och Fredrik Reinfeldts tal under valrörelsen 2014

Detta är en Kandidat-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för humaniora

Författare: Amanda Tägt; [2015]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen. Materialet har undersökts utifrån perspektivet att partiledarna både för att kunna behålla väljare och för att locka nya, behöver skapa och befästa en identitet och att historia är en viktig del i detta identitetsskapande. Källmaterialet har undersökts med hjälp av Klas-Göran Karlssons uppdelning mellan en genetisk och en genealogisk historiesyn och Peter Aronssons typologi över historiekulturens fem grundtroper. Undersökningen har visat att partiledarna ger uttryck för ett flertal olika historiesyner, men främst vad Karlsson kallar för den genealogiska som utgår ifrån att vi kan lära av historien. Löfven har i större utsträckning än Reinfeldt lagt fokus på det egna partiets historia. Partiernas ideologiska skillnader syns till viss del i exemplen från det förflutna som de väljer att använda sig av, men skillnaderna blir mest tydliga i deras tolkning av historien, i den kontext referatet används i och hur man väljer att argumentera med hjälp av det historiska exemplet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)