Upphovsrätt och yttrandefrihet - En studie av svensk och amerikansk rätt

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan upphovsrätt och yttrandefrihet i svensk rätt, för att därefter jämföra med hur rättsläget inom detta område ser ut i USA. Upphovsrättens förhållande till yttrandefriheten är inte en fråga som rönt särskilt stor uppmärksamhet i svensk juridisk debatt. Likväl är det en intressant fråga som förtjänar en djupare analys. Både upphovsrätten och yttrandefriheten är grundlagsreglerade rättigheter och en konflikt mellan dem kan potentiellt sett leda till en konstitutionell normkonflikt. Detta gör en undersökning av förhållandet dem emellan rättsligt intressant. Vidare kan frågan vara värd att belysa därför att den i framtiden kan komma att få ökad betydelse. Samtidigt som upphovsrätten har växt i omfång, har samhällsdebatten tagit nya uttrycksformer och innefattar idag ett stort antal aktörer som i olika situationer kan tänkas vilja göra gällande sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. På sikt kan dessa parallella utvecklingslinjer leda till att upphovsrätten i större utsträckning än tidigare ställs mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Framförallt kan sådana situationer uppstå när yttrandefrihetsskäl åberopas som försvar i mål som rör upphovsrättsintrång. Vid en undersökning av hur upphovsrätten förhåller sig till yttrandefriheten i svensk rätt, är det av intresse att jämföra med hur rättsläget på området ser ut i USA. I USA har frågan, till skillnad från i Sverige, varit föremål för en omfattande juridisk diskussion och ett flertal domstolsavgöranden. En jämförelse med USA är också intressant eftersom Sverige och USA tillhör olika rättskulturer. Det kan därför vara värt att undersöka om detta har lett till några skillnader i hur frågan om upphovsrättens förhållande till yttrandefriheten har reglerats i respektive land. Undersökningen av hur upphovsrätten förhåller sig till yttrandefriheten har i uppsatsen delats upp i två delar. Den första delen utgörs av en undersökning av hur det konstitutionella förhållandet mellan upphovsrätt och yttrandefrihet ser ut i Sverige och USA och vilka möjligheter som i respektive land finns, att i mål som rör upphovsrättsintrång åberopa den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den andra delen består i en undersökning av de inskränkningar i upphovsrättshavarens ensamrätt genom vilka förhållandet mellan upphovsrätt och yttrandefrihet delvis kan sägas ha internaliserats inom ramen för respektive lands upphovsrättslagstiftning. De inskränkningar i upphovsrättsinnehavarens ensamrätt i URL som jag har valt att undersöka i svensk rätt är citaträtten i 22 § URL, återgivningsrätten i 23 § URL, dagshändelseundataget i 25 § URL och rätten i 20 a URL § att i vissa fall återge verk i TV, film eller bild. Dessa har jämförts mot den amerikanska bestämmelsen om fair use. Vid en jämförelse av hur frågan om upphovsrättens förhållande till yttrandefriheten har reglerats i Sverige och USA, kan konstateras att länderna uppvisar formella olikheter men att rättsläget i praktiken är jämförbart. I svensk rätt har upphovsrätten betraktats som en inskränkning av yttrandefriheten och förhållandet mellan de båda rättsstrukturerna har reglerats genom att upphovsrättsliga frågor uttryckligen har uteslutits från TF:s och YGL:s tillämpningsområde. Från den amerikanska lagstiftarens sida har någon konflikt mellan upphovsrätten och yttrandefriheten inte konstaterats och förhållandet dem emellan har heller inte reglerats i lag. Trots denna skillnad har frågan när den behandlats i praxis fått ett liknande utfall i Sverige och USA. Varken Högsta domstolen eller Supreme Court har i något avgörande ansett att upphovsrätten bör stå tillbaka för yttrandefriheten och rättsläget i svensk och amerikansk rätt får på denna punkt sägas vara relativt samstämmigt. Skillnader i de båda domstolarnas argumentationslinjer finns dock. Vad gäller de inskränkningar i upphovsrättshavarens ensamrätt som jag valt att undersöka, 20 a, 22, 23 och 25 §§ URL i svensk rätt och bestämmelsen om fair use i amerikansk rätt, föreligger vad gäller bestämmelsernas omfattning inte någon större skillnad. De grundläggande principerna bakom regleringarna är också likartade. Emellertid är bestämmelsen om fair use en mer flexibel reglering som är lättare att anpassa till nya situationer. Detta gäller framförallt vid en jämförelse med återgivningsrätten i 23 § URL. Samtidigt gör fair use-bestämmelsens allmänt hållna utformning den mindre förutsebar än de svenska bestämmelserna på området. Att fair use skulle ge dramatiskt större möjligheter att göra en lämplig avvägning mellan upphovsrätt och yttrandefrihet, än vad som gäller för de svenska regleringarna, kan inte sägas vara fallet. Däremot har fair use i större utsträckning än bestämmelserna i 2 kap. URL i enskilda fall av rättstillämparen använts för att undvika en konflikt mellan upphovsrätt och yttrandefrihet skall uppstå.