Verbbenämning hos vuxna med afasi : Bedömt med Action Naming Test

Detta är en Magister-uppsats från Logopedi; Hälsouniversitetet

Sammanfattning: Förmågan att benämna verb och substantiv kan skilja sig åt hos såväl friska vuxna (Strauss Hough, 2007) som personer med afasi (Mätzig, Druks, Masterson & Vigliocco, 2009). Hos personer med afasi har skillnader mellan förmågan att benämna substantiv och verb relaterats till skadelokalisation (Damasio & Tranel, 1993). Vid afasiutredningar används ofta benämningstest för att bedöma framplockningen av ord (Herbert, Hickin, Howard, Osborne & Best, 2008). Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest som normerats på svenska (Lindahl & Oskarsson, 2011; Stenberg & Wik, 2013), men inte studerats hos personer med afasi. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verbbenämningsförmågan ser ut hos personer med afasi och expressiva svårigheter, i relation till den svenska normeringen för ANT. Några av orden i normeringen var problematiska, varför en reanalys av data genomfördes av Stenberg och Wik (2013). Resultaten för ANT har i föreliggande studie därför jämförts med normdata framtagen före och efter reanalysen. Deltagarna bedömdes även med Boston Naming Test (BNT), eftersom studien även syftade till att undersöka om det fanns skillnader i förmåga att benämna verb och substantiv. Förutom testning med ANT och BNT besvarade deltagarna även hälsoenkäten Short Form-36 (SF–36), för att undersöka eventuella samband mellan hälsotillstånd och benämningsförmåga. I studien deltog 19 personer (41–83 år, medianålder 68 år) med kronisk afasi och expressiva svårigheter. Deltagarna presterade signifikant bättre vid benämning av verb (ANT) än av substantiv (BNT), både före (p=.007) och efter (p<.001) exkludering av de problematiska orden. De presterade under normvärdet för ANT, både före och efter ordexkluderingen, men majoriteten erhöll ett högre testresultat efter reanalysen. Inga signifikanta skillnader i benämningsförmåga relaterat till kön, ålder, utbildningsnivå eller skadelokalisation återfanns. ANT kan användas vid utredning av benämningssvårigheter vid afasi. Vid jämförelse med normdata bör värden framtagna efter reanalysen användas eftersom deltagarna i förevarande studie presterade signifikant bättre efter exkludering. Deltagarna uppvisade en signifikant skillnad i prestation på ANT och BNT, vilket motiverar att verbbenämningstest bör genomföras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)