"Jag är ju varken här eller där" : Pendlingens konsekvenser för socialt kapital

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen; Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Författare: Sara Elfvik; Daniel Nikula; [2016]

Nyckelord: Pendling; socialt kapital; ramverk; flexibilitet;

Sammanfattning:

Uppsatsen handlar om daglig pendlings påverkan på socialt kapital. Syftet har varit att utforska hur människor själva upplever att deras sociala liv och relationer, och således deras sociala kapital, påverkas av att de pendlar. Detta har gjorts med hjälp av teoretiska perspektiv om socialt kapital, vilket har resulterat i följande frågeställningar:

  • Hur upplever studiedeltagarna att pendling påverkar deras sociala relationer?

  • Hur förhåller sig studiedeltagarna till de sociala konsekvenserna av pendling?

Tidigare kvantitativ forskning visar ett samband mellan pendling och minskat socialt kapital. För att undersöka huruvida och hur människor själva upplever detta samband och för att försöka förstå de bakomliggande mekanismerna för detta samband, bygger studien på tio intervjuer med pendlare. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och är således inriktad på den mening som studiedeltagarna själva tillskriver pendlingen i sina liv.

I analysen framkom att pendlingen typiskt ses som och fungerar som ett ramverk som formar och styr vardagen och det sociala livet. Pendlingen upplevs kraftigt begränsa möjligheten till spontanitet och flexibilitet i relation till sociala sammanhang. Den trötthet som pendlingen skapar medför en bundenhet till hemmet i bemärkelsen att återhämtning i många fall prioriteras framför sociala aktiviteter. Deltagande i sociala sammanhang upplevs ibland, på grund av det ramverk som pendlingen utgör, som ”projekt”. Till följd av den förlust av spontanitet och flexibilitet samt den trötthet och bundenhet till hemmet som pendlingen skapar tycks studiedeltagarnas sociala liv vara mer inriktat på upprätthållandet av sammanbindande (”bonding”) socialt kapital än skapandet av överbryggande (”bridging”) socialt kapital. Nära sociala relationer som ger emotionellt stöd prioriteras således framför andra delar av det sociala nätverket. I materialet framkommer resan, själva pendlingen, som en stund som studiedeltagarna aktivt försöker använda sig av, bland annat i syfte att minimera pendlingens inverkan på fritidens sociala liv. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)