Slöjd! Vem bryr sig? : Vem ifrågasätter och försvarar slöjdens existens inom svensk grundskola och på vilka grunder?

Sammanfattning: Arbetet strävar efter att klargöra vem som formulerar frågan – varför har vi slöjd i svensk grundskola? och undersöka vilka empiriska evidens som finns till slöjdämnets försvar och ifrågasättande. Är frågan allmänt levande i samhället eller är den ett hjärnspöke skapat av slöjdlärarna själva. Om slöjdlärare felaktigt upplever ämnet motarbetat och ifrågasatt av samhället kan lärarna själva komma att motarbeta ämnets existens, med destruktiva följder för ämnet som möjlig konsekvens. Om samhället och lärarna däremot ställer sig frågan konstruktivt kan den vitalisera slöjdämnets utövande och innebörd. Studien bygger på två undersökningar med kvantitativ ansatts som strävat efter statistiskt jämförbara resultat. Första undersökningen var en webbstudie med fenomenografisk ansats och andra undersökningen var en enkätstudie riktad till slöjdlärare och allmänhet med spridning av randomiserad karaktär. Google-enkätformulär och Google-kalkylark användes för enkät och grafisk presentation. Uppsatsen presenterar sammanfattat teoretiskt bakgrundsmaterial ur rapporter utförda på uppdrag av UNESCO och OECD, vilka visar på estetiska ämnens upplevda förmåga att utveckla studenters lärande i andra ämne genom bl.a. transfereffekter. Rapporterna visar även att dessa upplevda effekter till största del saknar empirisk evidens. För nationellt och direkt slöjdanknutet perspektiv behandlas i uppsatsen fakta ur ämnesutvärderingarna NÄU-13 och NU-03, vilka till del, likt de internationella rapporterna, visar på samma avsaknad av empirisk evidens för estetiska ämnens positiva påverkan på elevernas kunskap och lärande.