Barnens bästa ur ett rättsutvecklingsperspektiv - En studie av vårdnadstvister, umgänge och boende genom tiderna

Sammanfattning: Denna uppsats belyser ur ett rättsutvecklingsperspektiv hur lagstiftaren har behandlat barnens bästa i vårdnad-, boende- och umgängesfrågor från de fösta landskapslagarna och fram till idag. Uppsatsen visar att det har skett väsentliga ändringar i lagstiftningen genom åren. Innan Föräldrabalkens tillkomst lades stort fokus på föräldrarna och dess rätt till umgänge med sina barn. Idag står barnets bästa i centrum för alla frågor rörande boende, umgänge och vårdnad. Denna uppsats behandlar till stor del Föräldrabalken och de förändringar som bidragit till hur reglerna om barnets bästa idag ser ut. Uppsatsen behandlar också FN:s barnkonvention och dess betydelse för begreppet barnets bästa i frågor om vårdnad, boende och umgänge och hur barnkonventionen efterlevs. Föräldrarnas rättsliga ställning baserat på vårdnadshavarens kön har genom tiderna förändrats, vilket undersöks i uppsatsen. Lagstiftaren har gått från en faderspresumtion till en moderspresumtion, för att idag ha en könsneutral lagstiftning som vid en vårdnadstvist i stället tar hänsyn till vilken av vårdnadshavarna som anses vara bäst för barnet. Uppfattningen om vad som är barnets bästa har varierat genom tiderna, från att samhället har sett på barnet som något som skulle kuvas och agas till att barnet i dagens lagstiftning är en individ vars välmående alltid ska sättas främst. Barns bästa finns nu reglerad inom en rad olika lagområden, samt i FN:s konvention om barns rättigheter. Lagstiftaren anser idag att barnets bästa i de allra flesta fall är gemensam vårdnad mellan föräldrarna då det ofta främjar ett nära och bra umgänge med barnets båda föräldrar. Ibland vittnar rättspraxis om att domstolen fäst för stor vikt vid barnets rätt till sina föräldrar, med den oönskade konsekvensen att barnets säkerhet i flera fall äventyrats. Detta ledde fram till en ny formulering i lagen vilket diskuteras under kapitlet ”Föräldrabalkens ikraftträdande år 1950”. Slutsatsen av detta arbete är att innebörden av begreppet ”barnets bästa” i vårdnadsfrågor historiskt påverkats av samhällets syn på barnuppfostran och barnomsorg. Att följa och förstå sin samtid bör därför vara en viktig uppgift för lagstiftaren när denna utformar lagar som reglerar de yngsta medborgarnas rättigheter.