Flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka fonologiska och lexikala förmågor hos flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningsgruppen flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter jämfördes med en grupp enspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter samt med en grupp flerspråkiga elever utan läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har även den lexikala organisationen hos enspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter respektive flerspråkiga utan läs- och skrivsvårigheter jämförts med tidigare studier. Samtliga 60 elever i studien gick i årskurs 4-6. De elever som ingick i grupperna elever med läs- och skrivsvårigheter, hade samtliga fått denna bedömning av lärarna och erhöll specialpedagogiskt stöd för sina svårigheter. För att bedöma fonologiska förmågor hos eleverna användes testerna repetition av orelaterade ord och repetition av nonord ur Nya Nelli samt segmentsubstraktionstesterna UMESOL och GAMMA. Semantiska förmågor undersöktes med ordförrådtestet UTSIKTER som innehåller deltesterna NO-SO och matematik, ordmobiliseringtestet ur Nya Nelli och ordassociationstestet Kent och Rosanoff. Mellan flerspråkiga och enspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter fanns inte några signifikanta skillnader avseende fonologiska och lexikala förmågor, förutom på ett deltest i ordförrådstestet NO-SO till fördel för de enspråkiga eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Mellan grupperna flerspråkiga elever med och utan läs- och skrivsvårigheter fanns signifikanta skillnader beträffande samtliga fonologiska och lexikala tester till fördel för de flerspråkiga eleverna utan läs- och skrivsvårigheter. Ett undantag från detta var dock resultaten från associationstestet Kent och Rosanoff där det inte fanns några signifikanta skillnader mellan de flerspråkiga grupperna. Jämförelser mellan föreliggande studie och tidigare studier visar på liknande tendenser beträffande paradigmatiska och syntagmatiska svarstyper hos flerspråkiga elever utan läs- och skrivsvårigheter respektive enspråkiga elever med och utan läs- och skrivsvårigheter. I diskussionen diskuteras bland annat flerspråkiga elevers fonologiska och lexikala förmågor och att enspråkiga och flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter enligt flera tester har gemensamma svårigheter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)