Själviska gener och svarta hål : Metaforer, liknelser och jämförelser i Dagens Nyheters vetenskapsjournalistik

Sammanfattning: Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.