USA´s och Europas förhållande till kriget i Bosnien
Sammanfattning: Under 1990-talet pågick ett krig på Balkan som Europa inte har skådat sen
andra världskriget. Kriget i Bosnien blev den mest omtalade kriget på TV och
nyheter för allmänheten under den här tiden. ”Om de skjuter så låt de
skjuta” så lät orden på en säkerhetspolitisk konferens i Stockholm i början
av 1990-talet (Agrell 1994:45). Det här var bara något av det som visar hur
mycket Europa och resten av världen var kunniga och intresserade av vad som
pågick i Bosnien. Många misstolkningar och fredsförhandlingar avlöste
varandra under den här tiden för att till slut förstå att ett krig som den
här med vapen riktade mot civilbefolkningen inte kan stoppas genom
beskådning. Europas kunskap och erfarenhet av det f.d. Jugoslaven var
positiv och känd som ett liberalt land med en kommunism som inte gick att
jämföra med resten av Östeuropa. Världen kunde aldrig förvänta sig att något
sådant skulle kunna inträffa och när information om koncentrationsläger
började strömma in till median så var det inte många som trodde på sanningen
och vägrade att publicera. USA och Europa agerade för sent och oense för att
få stopp på kriget vilket resulterade i att krigsförbrytarna kunde utföra den
etniska rensningen enligt sin plan.
Nationalism är teorin som används i arbetet av Ernst Gellner ”Stat, Nation,
Nationalism”. Den här teorin används därför att den har fungerat som en
plattform i den propagandan och maktspelet som sprids och har spridits på de
här områdena för att skapa en stark maktposition. Gellner påpekar att
nationslimen använder sig av falsk dyrkan och påståenden som att den skyddar
folkets intressen, kultur, ideologier osv. och det här är just vad som hände
i Bosnien. De nationalistiska ledarna målade ögonen för världen med en
propaganda som motsatte sig den verkliga sanningen.
USA började visa sitt missnöje till kriget när Clinton kom till makten. Även
då bestod intresset av att få stopp på kriget pga. allmänhetens
påtryckningar och för att rädda sig själva inför nästa val. Allt det här
visar att man inte alls är intresserad om man inte har något att vinna på
det. USA innerverar oftast i de länder där de har något att vinna men här så
fanns det inget annat än att det låg mitt i Europa och skulle i så fall leda
till möjligtvis en spridning av oro. Allt det här plus att modiga
journalister hade en hunger att visa den verkliga bilden av situationen
ledde till en påtryckning av världens ledare att verka med mer
handlingskraft.
Europa fick skåda ett nytt krig i Bosnien där ett flertal olika
intressegrupper och organisationer fick verka och motverka
fredsförhandlingarna. Det nya kriget resulterar i svart marknad, tullar,
plundring, paramilitära grupper, handel osv. Det här och mycket mer fick man
skåda i Bosnien där nationalismen kan ses som en skenmanöver för det enkla
folket för att kunna göra ekonomiska vinster.
KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)