Anknytning och separation vid inskolning på förskolan : Fyra förskollärares uppfattningar

Sammanfattning:

När barn skolas in på förskolan bryts relationen mellan barnet och de personer som är viktigast i deras liv – de som de under sina första år fått anknytning till. Nu är det dags att barnet får lära sig att lita på och känna trygghet med andra – pedagogerna på förskolan. Vilken inskolningsmetod som anses som mest lämplig att använda motiveras säkert med att det är ”bäst för barnen” men att synen på hur brytningen från föräldern sker för att ersättas av annan anknytningsperson är olika.

Utifrån begreppen trygg bas, anknytningsperson och separation från John Bowlbys anknytningsteori samt från tidigare forskning inom området har jag analyserat och jämfört fyra förskollärares uppfattningar om anknytning och separation i samband med inskolning på förskolan och deras egen roll i denna.

Resultatet visar att förskollärarnas svar skiljer sig när det gäller vilken inskolningsmetod de valt, men samtidigt är samtliga förskollärare nöjda med sina inskolningsmetoder. Endast en förskollärare nämner vikten av ansvarspedagog och anknytning under inskolningen då hon ansåg att det underlättar för barnet. En annan menade att nackdelen med ansvarspedagog var att barnet kunde bli för hårt anknutna till en pedagog samt att det inte ger barnet en sann bild av verksamheten. Trots olika inskolningsmetoder visade resultaten ändå flera lika uppfattningar hos förskollärarna. Alla förskollärarna ansåg att syftet med inskolningen var att barnet skulle bli tryggt men samtidigt var alla fyra överens om att det är minst lika viktigt att få föräldern trygg. Hur förskollärarens såg på sin roll i separationsprocessen och som kompletterande anknytningsperson var också lika men de hade olika syn på förälderns roll. Det Bowlby nämner som Trygg bas är det bara en förskollärare som nämner. Istället menar de andra att föräldern ska vara aktiv tillsammans med barnet under inskolningen.