Upplysningskvalitet vid nedskrivningsprövning av goodwill enligt IAS 36 punkt 134 –En kvalitativ studie av upplysningskvalitet i årsredovisningar från år 2007 och år 2017

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: En omdebatterad post inom redovisning är goodwill då den saknarfysisk substans och rymmer mycket osäkerhet. Koncerner som upprättar årsredovisning ienlighet med IFRS ska årligen nedskrivningspröva denna post. Då IFRS är ett principbaseratoch därmed flexibelt regelverk lämnas utrymme för ledningen att göra subjektivabedömningar. Eftersom nedskrivningsprövningarna genomförs baserade på dessabedömningar, ställs höga krav på att ledningen ska tillhandahålla upplysningar av högkvalitet. Tidigare forskning har dock visat att upplysningskvaliteten har varit bristfällig.Problematik har uppstått till följd av detta på grund av avsaknad av transparens vilket harmedfört att användare av redovisningen inte kunnat fatta välgrundade beslut med definansiella rapporterna som underlag.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om upplysningskvaliteten har blivit signifikantbättre år 2017 jämfört med år 2007, samt att studera till vilken grad variablerna tid, goodwillintensitet,storlek och val av revisionsbyrå kan påverka upplysningskvalitet.Avgränsningar: Denna studie avgränsas till att undersöka koncerner som följer IFRS i sinårsredovisning samt är noterade på Stockholmsbörsen. Undersökningen avgränsas också tillatt endast studera upplysningskvalitet från två olika tidpunkter, året 2007 och året 2017.Studiens fokus ligger på att studera en utvald punkt i en standard av IFRS, IAS 36 punk 134.Metod: Uppsatsen är en kvantitativ dokumentstudie som bygger på en manuell insamling ochbedömning av information från årsredovisningar. Informationen i form av upplysningarkodades och betygsattes genom en framtagen tolkningsmodell för att ta fram dengenomsnittliga graden av efterlevnad. Datan analyserades sedan i en regression, för att hittastatistiskt signifikanta samband mellan oberoende variabler och upplysningskvalitet. Urvaletbestod av 108 koncerner noterade på Stockholmsbörsen, vars årsredovisningar från tvåtillfällen, 2007 och 2017, undersöktes.Resultat och slutsatser: Slutsatsen av den denna uppsats är att upplysningskvalitet blir bättreöver tid samt att ett positivt samband föreligger mellan upplysningskvalitet och företagensgoodwill-intensitet samt storlek. Den oberoende variabeln revisionsbyrås påverkan påupplysningskvalitet kunde inte säkerställas med statistisk signifikans.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att genomföra sammaundersökning i en internationell, förslagsvis europeisk kontext.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)