Polarbjörnens uppväxt: en undersökning av Polarvagnensetablering, utveckling och påverkan i Dorotea kommun

Detta är en C-uppsats från Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap

Författare: Magnus Simonsson; [2006]

Nyckelord: Historia; Polarvagnen; Dorotea; Junsele; Åsele;

Sammanfattning: Bland det första man ser när man kommer in i det lilla inlandssamhälletDorotea i södra Lappland, är en husvagnsfabrik som funnits där så länge jaglevt. Hur stor arbetsplats och hur bra det gått för fabriken har varieratöver tid. En sak som är säker är att fabriken är starkt sammanbunden med hela kommunen. I dagsläget är företaget AB Polarvagnen, eller som det numera heter SoliferPolar AB, återigen på uppgång och den största privata arbetsgivaren i kommunen. I dag finns till och med ett nybyggt museum över företagets utveckling. Hur kommer det sig att ett sådant företag finns i den lilla norrländska inlandskommunen Dorotea?I mitten på 1960-talet var kommunen utan några större industrier och bristenpå arbete bidrog till en alltmer omfattande utflyttning, med storbefolkningsminskning och kommunsammanslagning som följd. Politikerna togsaken i egna händer och lyckades i slutet 60-talet förmå AB Polarvagnen attflytta sin verksamhet från grannkommunen Junsele och etablera sig i Doroteakommun. Något som kom att påverka kommunen, men till vilken grad?Den här uppsatsen kommer att behandla AB Polarvagnens flytt, tidigautveckling och påverkan på Dorotea kommun. Polarvagnen var ett företag med ambitioner att utvecklas. Dessa ambitionerbidrog till viljan att flytta företaget efter branden 1966, då uteblivet stöd och dåligt intresse från Junsele kommun inte föll företagsledningen i smaken. Dorotea kommun tog genom det kommunalägda Industribolaget initiativet och påbörjade förhandlingar med Polarvagnen när företagets intentioner att flytta offentliggjorts i pressen. Det var således inte kommunen själv som genomförde förhandlingarna utan det var representanter från Industribolaget. Eftersom industribolaget kunde handla snabbt och självständigt, utanför kommunallagarnas gränser, rodde man hem en överenskommelse på mindre än en månad. Kommunen lånade ut pengar, och trots beslut i regeringsrätten om att detta stred mot kommunallagarna kom Polarvagnens flytt att genomföras.Polarvagnen kom efter några år i Dorotea att verkligen få fart, dock efter en liten knacklig början där Industribolaget och kommunen hjälpte till och gick in som hälftenägare i företaget. I början av 1970-talet valde Polarvagnen att bredda sitt sortiment genom bland annat personalvagnar till Televerket. Detta genererade ett kapitalöverskott och bidrog till utvecklingen av en ny husvagnsserie som kom att bli företagets första riktiga succé. Efter lyckade satsningar inom just utveckling och marknadsföring blev Polarvagnen i mitten av 70-talet störst i Sverige. Det år det såldes mest Polarvagnar i Sverige var man större än, de två största konkurrenterna, Cabby och Kabe tillsammans.Att man blev störst bygger enligt mig på företagets vilja att våga satsa ochen väl genomförd marknadsföring, genom bland annatlyckade sponsringar av TreKronor och Alpina Världscuper. Polarvagnen blev ett välkänt varumärke, iSverige och i Europa med riktigt bra produkter till salu.De stora framgångar Polarvagnen fick i slutet av 1970-talet bidrog tyvärr,som jag ser det, till att företaget blev en aning fartblint och fick en liteför positiv framtidstro. En framtidstro som ledde till allt för storasatsningar på tillväxt. Dessa stora satsningar kom tyvärr även att infallamed en generell nedgång, påverkad av konjunkturen, inom fritidsindustrin ochmed den även husvagnsbranschen. Polarvagnen hade stora mål och ambitionervilket kan ha bidragit till att man emellan åt tycks ha missat att stanna upp och analysera framtiden lite bättre. Polarvagnen valde att växa fort istället för att satsa mer långvarigt och på sikt bli växa sig allt större. Trots ägarbyte och stora satsningar för att få företaget på fötter igen blevkonkursen ett faktum. Det två mest konkreta faktorerna för Dorotea kommun som påverkas efterPolarvagnens etablering är enligt mig att befolkningsminskningen bromsas uppsamt den ökade skattekraften i kommunen. Om man jämför siffrorna påminskningen under 60-talet med de under 70-talet är den en stor förändring.Över 1000 personer färre flyttar under 70-talet och det i en kommun som haderunt 5000 innevånare i början av 60-talet. Riktigt hur stor del polarvagnenhar med uppbromsningen att göra är däremot svårare att säga.Det Polarvagnen skapade var både direkta arbetsplatser men även indirektasådana då andra företag etablerades tack vare Polarvagnen. Även omarbetslösheten steg och blev högre än tidigare borde den logiskt sett havarit ännu större utan Polarvagnen. En förklaring till stigningen är att flerarbetslösa valde att stanna i kommunen istället för att flytta som de flestaverkar ha gjort under 60-talet, och då färre flyttade steg antaletarbetslösa. Att man valde att stanna kan bero på en positivare syn påkommunens framtid, en syn Polarvagnen bidrog till att skapa. Polarvagnen varen av de tidigaste industrierna i kommunen och kom att bidra till en ökadindustrialisering samtidigt som en grund för framtiden lades. Ett avPolarvagnens mål torde ha varit att bidra till industrialiseringen på ortenoch skapa en närhet till företagets underleverantörer. Detta kan stödjas avbland annat Polartälts, Dorotea Mekaniskas och S-karossers uppkomst.Företaget bidrog helt enkelt till en positiv företagsanda i kommunen.Jag anser att kommunen tjänade på satsningen 1968, och att satsningen bidrogtill att skapa en framtidstro och stabilitet i kommunen som ej fanns under1960-talet. Polarvagnen är självklart inte den ända faktorn men jag ser densom en faktor av många. Kanske till och med den största faktorn, men för attverkligen kunna bevisa det behövs en mer ingående studie än vad denna uppsats varit. Speciellt inom den ekonomiska delen.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)