Vargen i ett polariserat Sverige : En kritisk diskursanalys av 2015års vargjakt i lokal och rikstäckande press

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka hur diskursen i nyhetsrapporteringen av vargjakt såg ut på både lokal och nationell nivå och huruvida rapporteringen var vinklad på ett sätt som påverkade relationen mellan landsbygd och storstad. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: 1. Hur representeras jakten, vargen och andra aktörer i rapporteringen? 2. Hur upprätthåller eller förändrar diskursen traditionella maktförhållanden som påverkar relationen mellan stad och landsbygd? 3. Med hänsyn till ovanstående punkter, finns det skillnader, och i sådana fall vilka är de, i den lokala och rikstäckande rapporteringen? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där 20st artiklar om vargjakt behandlades. Artiklarna kom från den värmländska lokaltidningen Värmlands Folkblad och från den rikstäckande Dagens Nyheter. Analysen som genomfördes är baserad på Faircloughs kritiska diskursanalys. Utöver den kritiska diskursanalysen begagnade sig studien även av gestaltningsteorin och teorin representation. Resultatet visade att de olika rösterna i artiklarna ofta ställdes i kontrast mot varandra genom konjunktioner som “men”, “trots” och “däremot”. Att det rörde sig om en konflikt var alltså någonting som tydligt accentuerades i artiklarna. Den här konflikten kunde också uttydas i de outtalade antaganden rörande jakten som artiklarna byggde på. Studiens slutsatser var att jakten framställdes som omtvistad och ifrågasatt, framförallt av djur- och miljöorganisationer och av EU. Framställningen av vargen var motsägelsefull och innefattade element som att den var en hotad art, att den inte var en hotad art, att det fanns anledning att vara rädd för den, att det inte fanns anledning att vara rädd för den, att det fanns alldeles för många vargar i Sverige och att det fanns alldeles för få vargar i Sverige. Vidare framställdes aktörerna jägare och boskapsägare som kompetenta, respektive missgynnade. Därutöver framkom det att vargjaktsrapporteringen visserligen representerade grupper som känner sig förbisedda i vargjaktsfrågan, såsom boende på landsbygden, men att de inte representerades på ett sätt som förändrar traditionella maktförhållanden. Avslutningsvis var de huvudsakliga skillnaderna som framträdde mellan Värmlands Folkblad och Dagens Nyheter att olika aktörer gavs olika stort utrymme i rapporteringen. I Värmlands Folkblad var jägare en kategori som ofta fick uttala sig, medan de sällan fick göra det i Dagens Nyheter. I Dagens Nyheter fick däremot forskare inom olika områden flera chanser att komma till tals, något som sällan skedde i Värmlands Folkblad. Därmed kunde en skillnad urskiljas i vem som gav möjlighet att beskriva vargen och vargjakten utifrån sina ord och uppfattningar.