Revisionsberättelsens effekter : En kvantitativ studie om sambandet mellan revisionsberättelsen och företags ekonomiska prestation

Sammanfattning: Efterfrågan att bli reviderad grundar sig i företags vilja att förse användarna av de finansiella rapporterna med trovärdig och pålitlig information. Dessa användare kan exempelvis vara de intressenter som interagerar med företaget i dess omgivning. Revisionsberättelsen har potential att fungera som en signal till ett företags intressenter och delge information om huruvida förvaltningen och företagets redovisning har utförts korrekt. En revisionsberättelse som innehåller en anmärkning från revisorn kan därmed ses som en negativ signal av intressenter som i sin tur kan välja att förändra sitt beteende gentemot företaget. Således kan företagets ekonomiska prestation och ställning påverkas av intressenternas användning av revisionsberättelsen. Vår studie behandlar svenska privata aktiebolag inom byggbranschen och deras ekonomiska prestation mellan räkenskapsåren 2008-2014. I denna studie representeras det reviderade företagets ekonomiska prestation av nyckeltalen nettoomsättning, antal anställda, soliditet, genomsnittlig skuldränta, kassalikviditet och avkastning på totalt kapital. Utöver detta inkluderas även företagens fortlevnad som en del i samlingsbegreppet ekonomisk prestation. Tidigare studier har funnit att företag som erhållit en oren revisionsberättelse följaktligen erhåller högre räntor vid ansökan om nya lån. Däremot är det relativt outforskat huruvida erhållandet av en revisionsanmärkning är associerat med en efterföljande försämring av övriga delar i företags ekonomiska situation. Utifrån detta studeras vår problemformulering som lyder: Finns det ett negativt samband mellan erhållandet av en revisionsanmärkning och den efterföljande ekonomiska prestationen för svenska privata aktiebolag inom byggbranschen? För att svara på detta har vi genomfört en kvantitativ undersökning där vi samlat in data från databasen Retriever Business. Utifrån detta datamaterial har vi sedan genomfört en bivariat analys i form av t-test, Mann-Whitney U-test och Chi2-test samt en multivariat analys i form av multipla regressionsanalyser. Resultaten från studien visar att erhållandet av en revisionsanmärkning har ett negativt samband med de reviderade företagens efterföljande förändring i soliditet, avkastning på totalt kapital samt deras fortlevnad. Dessutom finner vi ett positivt samband mellan erhållandet av en revisionsanmärkning och en efterföljande förändring i företagens genomsnittliga skuldränta. Vi kan således säga att erhållandet av en revisionsanmärkning har ett samband med vissa delar av företagens efterföljande ekonomiska prestation och ställning. Resultaten visar också att företag som erhåller en revisionsanmärkning är mer benägna att erhålla ytterligare anmärkningar under de följande tre åren. Vidare finner vi att en negativ trend i företagens soliditet, genomsnittliga skuldränta, kassalikviditet och avkastning på totalt kapital har ett samband med en efterföljande revisionsanmärkning.