Blyga barn : En intervjustudie om hur man upplever sig jobba med blyga barn på förskolan

Sammanfattning: Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning är detta något som knappt uppmärksammas medan det i internationell forskning är något som studerats länge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan få hjälp med att hantera, men också som ett problem som lärare ser och försöker arbeta aktivt med. Som det framgår ovan var syftet med den här studien att undersöka hur svenska förskollärare jobbar med att upptäcka och aktivt stärka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet är samtidigt något som uppmärksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollärare. Även om urvalet är litet visade resultatet på att förskollärarna inte ville kalla barnen blyga utan istället valde att kalla det för att de var försiktiga. Trots att de inte ville använda sig av begreppet blyghet menade sig de intervjuade förskollärarna att de aktivt jobbade mycket för att ge barnen stöd i barngruppen så att de så småningom vågade ta mer plats och bli mindre blyga. Även om materialet är så pass litet att det inte går att ge någon generell bild av hur man ser på egenskapen blyghet i svenska förskolor, kan resultatet peka på att avsaknaden av svensk forskning inom området påverkar hur svenska förskollärare ser på blyghet som något annat än att vara blyg. Detta diskuteras mot den starka forskningstradition som finns i bl.a. USA när det gäller att studera blyghet och dess konsekvenser men också hur man kan jobba med att stärka barnet för att bli mindre blygt. Ett intressant resultat som kommer fram i studien är hur de svenska förskollärarna visar en viss rädsla över att aktivt jobba för att motverka blyghet hos barn då det skulle kunna påverka barnets personlighet på ett negativt sätt.