Den manliga förövarens rätt En diskursanalytisk studie av framställningen av våldtäkt och den misstänkte förövaren i tingsrättsdomar

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien var att undersöka och fördjupa kunskapen om hur denmisstänkte förövaren framställs i tingsrättsdomar, avkunnade under året 2015, avseendesexualbrottet våldtäkt. Studien omfattar 18 domar från sex olika tingsrätter i Sverige där offretvar kvinna över 18 år och den misstänkte förövaren var man över 18 år samt att målsägandenoch den tilltalade har eller har haft en relation i form av att de har varit ett par, vänner, kollegoreller liknande.De frågeställningar som utarbetats och besvarat i studien handlar om hur våldtäkt och denmisstänkte förövaren framställs och konstrueras i domarna. Vilka diskurser som framkommeri materialet och hur de kan beskrivas samt vilka samhälleliga konsekvenser detta medför ut ettkönsmaktsperspektiv. Metoden utgörs av är kritisk diskursanalys och det teoretiska ramverketbestår av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt genusteori.Genom analysen har en diskursiv praktik identifierats i materialet bestående av sju diskursersom bland annat visar att förövarens ansvar döljs på olika sätt och den manliga förövarensöverordning. Det genomgripande sambandet mellan diskursiv och social praktik var avsaknadav könets betydelse, det vill säga att rätten inte tar hänsyn eller reflekterar över de faktiskaskillnader som finns mellan män och kvinnor. En av studiens slutsatser är att våldtäktkonstrueras som en sexuell handling genom användandet av en sexuell vokabulär. En viktigfråga för vidare forskning är att studera hur den misstänkte förövarens syn på ansvar påverkasav det rättsliga domslutet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)