Intern könssegregering - en fallstudie av specialistläkare och nationalekonomstudenter

Sammanfattning: Med intern könssegregering menas att kvinnor och män arbetar inom olika specialiteter av ett yrke. Ett yrke som har en jämn könsfördelning kan därför ändå vara starkt segregerat. Könssegregering kan innebära problem i form av till exempel effektivitetsförluster, privatekonomiska förluster och ojämn maktfördelning. Syftet med studien är att undersöka om intern könssegregering förekommer bland yrken som varit mansdominerade, men som idag har en betydligt jämnare könsfördelning. Hur segregeringen har påverkats av att andelen kvinnor ökat inom yrket och om det finns en koppling mellan lönenivå och andel kvinnor inom en specialitet undersöks. Olika faktorer bakom intern segregering diskuteras. En fallstudie av specialistläkare och nationalekonomstudenter görs. Graden av segregering mäts i form av att ett segregeringsindex räknas ut. Statistik från Socialstyrelsen, Sveriges läkarförbund och Ladok, samt en studentuppföljning vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet ligger till grund för studien. Resultatet av studien visar att intern segregering förekommer bland både nationalekonomstudenter och specialistläkare, dock i mindre utsträckning än i samhället i stort. För specialistläkare gäller att graden av intern segregering till en början minskade när andelen kvinnliga läkare ökade, men har under de senaste åren varit i stort sett oförändrad. En koppling mellan lönenivå och kvinnoandel för en specialitet har endast fått svagt statistiskt stöd i studien. Orsakerna bakom intern könssegregering bedöms vara flera. I fallen med läkares och nationalekonomstudenters val av specialitet bedöms bland annat olika preferenser mellan könen och olika arbetsförhållanden för olika specialiteter kunna påverka.