Hjälplös och maktfullkomlig : En kvalitativ studie om utredningsverktyget Signs of Safetys påverkan och användbarhet

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen; Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Vår studie är en kandidatuppsats i ämnet Sociologi är författad vid Uppsala Universitet höstterminen 2015. Studiens syfte var att undersöka hur utredningsverktyget Signs of Safety inverkan vid socialtjänstens utredningar med barn som upplevt våld. Vi har med förförståelse inom fältet, e-postenkäter från socialsekreterare samt texttolkning av utredningsverktyget Signs of Safetys manual för användning genomfört en sociologisk studie. Läsaren förs genom historiken från instiftningen av förbud mot barnaga i början av 1900-talet, bildandet av folkhemmet på 1930-talet till barnavårdslagstiftningens uppgradering på 1960-talet när medvetenheten ökade kring ämnet barnmisshandel. Vidare förs läsaren till BRIS etablering i Sverige på 1970-talet, skapandet av socialtjänstlagen och LVU till dagens implementering av utredningsverktyget Signs of Safety. Olika aspekter av vikten av såväl utbildning som praktisk erfarenhet belyses. Tidigare forskning med koppling till vårt valda ämne tas i beaktas i studien. Med hjälp av vår valda teori Actor Network Theory har vi undersökt socialsekreterarens roll i förhållande till Signs of Safety i socialtjänstens utredningsarbete och hur de förmedlar barnets röst och barnperspektivet. Vi har undersökt hur användandet av utredningsverktyget Signs of Safety påverkar utredningsarbetet med barn som upplevt våld. Studien resulterade i att vi på detaljnivå har beskrivit det maktförhållande som råder mellan lagstiftningen, samhället och det enskilda utsatta barnet vid det praktiska användandet av utredningsverktyget Signs of Safety. Under studiens gång framkom komplexiteten i socialsekreterarens roll och hur användandet av Signs of Safety som utredningsverktyg kan mekanisera professionen. Vidare har vi belyst ett barnperspektiv, hur barnets röst blir hörd och hur socialsekreteraren hjälper till att skapa trygghet genom nätverksbyggande åtgärder, vilket även har kopplats till detaljrikedomen i vår valda teori. Avslutningsvis presenterades tänkbara forskningsområden som uppkommit till följd av vår studie.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)