BEHOVET AV ETT UTÖKAT MINORITETSSKYDD I BOSTADSRÄTTSLAGEN - EN KOMPARATIV STUDIE I BOLAGSRÄTT

Sammanfattning: Den 1 april 2003 trädde den reviderade BrL ikraft. Emellertid är lagstiftningen alltjämnt mycket komplex för icke juridiskt kunniga. Det kan innebära att tvister undviks till följd av okunskap om rättsläget. Dessutom är det olustigt att processa mot sin bostadsrättsförening eller sina grannar. Önskvärt vore att lagstiftningen görs mer effektiv och transparent för att undvika att tvister uppstår på ett tidigt stadium. Uppsatsen syftar till att belysa BrL:s brister gällande minoritetsskyddets omfattning. Utredningen görs genom en övervägande rättspolitisk diskussion. Likaså klargörs också huruvida det finns ett behov av att förtydliga och förenkla BrL för att på så vis undvika problematiska situationer i största möjliga mån. Inledningsvis förklaras grundläggande begrepp och definitioner samtidigt som bostadsrättsinstitutets fundament framställs på ett tämligen ingående sätt. De grundläggande frågeställningarna besvaras utifrån ett de lege lata resonemang för att därefter övergå till en de lege ferenda betonad diskussion gällande huvudfrågorna. De aktuella frågeställningarna är vilket skydd minoriteter åtnjuter enligt BrL, LEF och ABL, hur minoriteten skyddas vid föreningsstämmobeslut av mer väsentlig karaktär, huruvida det är angeläget med en modifiering av BrL samt om det finns ett behov av en ny ombildningslag. Analysen behandlar relevanta moment som likvidation, konkurs och om det finns ett behov av särskilda villkor för röstmajoritet vid vissa beslut som bygger på en diskussion gällande vem som är mest skyddsvärd. Vidare diskuteras tillåtligheten av kapitaltillskott, vilka skattemässiga konsekvenser en ombildning kan innebära och vilket ansvar som kan aktualiseras för de inblandade aktörerna. Ett spännande inslag i analysen är en kort diskussion huruvida äganderättslägenheter bör tillåtas. Analysen avslutas därefter med ett hypotetiskt förslag till en reviderad BrL samt en ny skyddslagstiftning. Slutsatsen av arbetet är att skyddet för minoriteter i BrL är förvånansvärt verkningslös till följd av att lagen är skriven utifrån majoritetens intresse. Av den anledningen är en skärpning av främst röstreglerna att föredra eftersom det förhindrar oönskade konkurser, likvidationer eller ombildningar som kan resultera i personliga tragedier. Samtidigt föreslås inrättande av en ny ombildningslag samt en översyn av BrL.