Elektroniskt röstningsförfarande - i konflikt med rättssäkerhets- och integritetsaspekter?

Sammanfattning: Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen. Nuvarande lagstiftning innehåller detaljerade bestämmelser för hur röstning ska ske och hur de fria, hemliga och direkta valen ska upprätthållas. Det mest svårlösta problemet är hur valhemligheten ska kunna garanteras. För att besvara syftet och utreda gällande rätt och de olika förslag som finns om elektronisk röstning används de olika rättskällorna i en hierarkisk ordning. Vidare analyseras de erfarenheter som framkommit utav prövningarna av elektroniska val i Norge och Finland. Slutligen studeras Europarådets rekommendation om en gemensam standard för e-röstning. Syftet med rekommendationen är att elektroniska val ska överensstämma med de principer som finns vad gäller demokratiska val och omröstningar. Valen ska således svara mot de grundläggande principerna om allmän och lika rösträtt och fria och hemliga val. Mot denna bakgrund är det lämpligt att diskutera hur framtida rättsläge bör utvecklas. I dagsläget är elektroniska val, internetröstning och e-röstning i röstningslokal inte tillräckligt integritets- och rättssäkra då det finns för många frågetecken kring hur de fria och hemliga valen ska kunna upprätthållas. Det finns dock en möjlighet till att e-röstning i röstningslokal kan komma att införas i framtiden. Det är däremot oklart om det kan bli lika integritets- och rättssäkert som nuvarande system.