Paketering av Fastigheter : Innebär paketeringsutredningen ett hot mot den svenska fastighetsmarknaden?

Sammanfattning: Den svenska fastighetsmarknaden är attraktiv. På senare år har branschen upplevt stora framgångar, samt lyckats leverera goda resultat. Det är något som både främjats till följd av vårt överlag låga ränteläge, samt då branschen kännetecknats av en god lönsamhet. Det har även speglats av antalet avslutade fastighetsaffärer, som år efter år resulterat i nya transaktionsrekord. Bara under 2016 bytte fastigheter till ett värde om ca 200 miljarder kronor ägare.  Majoriteten av de transaktioner som sker bolag emellan sker i form av en fastighetspaketering. Orsakerna till detta är flera, men den mest avgörande är de speciella skatteregler som går att utnyttja vid detta avyttringsförfarande.  Möjligheterna till att paketera fastigheter har funnits sedan 2003. Genom införandet av nya regler gällande överlåtelser av s.k. näringsbetingade andelar, skapade man även en möjlighet att ta ut en skattefri kapitalvinst vid överlåtelse av andelstypen. Reglerna var aldrig specifikt riktade mot fastighetsöverlåtelser, utan skulle kunna användas för överlåtelser av alla typer av tillgångar. Dock visade sig reglerna speciellt fördelaktiga för tillgångar med lång avskrivningstid, varav fastigheter är en av dessa.  Genom att ett bolag som avser att avyttra en fastighet gör det i form av en paketering innebär således att man kan undgå att skatta på den kapitalvinst som avyttringen resulterar i. Förfarandet det sker genom kan se ut på flertalet olika sätt, varav detta arbete undersökt den vanligaste formen. Att en majoritet av alla kommersiella fastighetsägare använder sig av avyttringsmetoden innebär, förutom skattefördelar för dem, även kostnader. Dock uppstår majoriteten för samhället i form av stora statliga skattebortfall.  I juni 2015 tillsatte regeringen en utredning som kom att benämnas som paketeringsutredningen. Utredningen syftade främst till att kartlägga den skattemässiga situationen för bolag inom fastighetsbranschen, samt undersöka huruvida fastighetsbranschen kunde anses vara skattemässigt gynnad eller ej. Man avsåg även att undersöka huruvida fastighetspaketeringar har använts som ett verktyg för skatteplanering. Utredningens resultat presenterades den 30 mars 2017.  Detta examensarbete har undersökt hur förändringarna kan komma att slå mot den svenska fastighetsmarknaden och dess aktörer. Arbetet har även syftat till att klarlägga hur paketeringarna i dagsläget sker, samt hur de kommer påverkas om förslagen leder till författningsändringar. Detta genom att både genomföra en djupgående litteraturanalys, samt flertalet intervjuer.  De förslag som presenterats har än så länge bidragit till oro, ovisshet och en ökad misstro. Kritiken från fastighetsbranschen har varit enorm, och vissa som intervjuats har antytt att aktörer på marknaden finner det svårt att veta hur man ska agera. Man har även angett att utredningen innehåller flertalet brister, och att man inte samordnat den med andra kommande förändringar. Flertalet aktörer har även ansett det som mycket upprörande att vissa av förslagen förväntas bidra till höjda bokostnader och ett minskat bostadsbyggande.       Betänkandet är för tillfället (juni 2017) ute på remiss. Svaren ska ha inkommit den 14 augusti, och därefter återstår det att se hur man fortskrider. Utifrån de slutsatser arbetet resulterat i kommer förslagen aldrig antas i sin nuvarande form, men det råder fortfarande en viss ovisshet kring detta. Frågan som avgör bör dock grundas i huruvida man vågar riskera fastighetsmarknadens attraktivitet, och i viss mån då även den finansiella stabiliteten.  Den ovisshet som i nuläget råder på marknaden, samtidigt som transaktionsvolymerna är på rekordnivåer, är ingenting vi klarar av långsiktigt. Inte om vi samtidigt strävar efter en välmående marknad. Aktörer på fastighetsmarknaden har all rätt att vara oroliga. Vi står inför en tid av förändring, dock är det omöjligt att förutspå hur den kommer se ut eller slå. Dock kan vi vara säkra på att marknaden kommer se annorlunda ut än den vi ser idag.