Grammatikundervisning i moderna språk på gymnasiet: varför och hur? Ur ett lärarperspektiv.

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö högskola/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att reflektera över hur lärarna tänker kring grammatik i undervisningen i moderna språk på gymnasiet. Olika begrepp och teorier inom grammatikundervisning och språkinlärning utgör grunden för denna undersökning som utförs genom kvalitativa samtalsintervjuer av fyra lärare i moderna språk. Att språkundervisningens ändamål är att utveckla den kommunikativa kompetensen är alla lärarna eniga om och de anser också att den grammatiska kompetensen är nödvändig eftersom den utgör en del av den kommunikativa kompetensen. De är därmed i överensstämmelse med kursplanens riktlinjer och forskningen. Deras tolkning av hur grammatik bör integreras i en kommunikativ undervisning avviker dock från forskningen. För att utveckla dessa kompetenser använder de intervjuade lärarna sig av olika strategier beroende på deras egen inställning till grammatisk kunskap och grammatikundervisningens effektivitet: antingen en explicit eller en implicit metod. Majoriteten av lärarna ser på den grammatiska kunskapen som nödvändig för att öka den grammatiska kompetensen och använder sig av traditionella metoder (explicit och deduktiv) Dock växlar ibland två av lärarna med en induktiv metod. Grammatikundervisning utgör då oftast en paus i kommunikationen men leder till kommunikativa aktiviteter. Effektiviteten av explicit grammatikundervisning ifrågasätts av en lärare som väljer en implicit metod med grammatik inbäddad i kommunikativa uppgifter eller använder den induktiva metoden, men framför allt undviker explicit grammatikundervisning. Oenigheten bland lärarna reflekterar den i den aktuella forskningen kring effektiviteten av att fokusera på grammatik: debatten handlar om huruvida den deklarativa grammatikkunskapen är nödvändig för att nå den grammatiska kompetensen. Eftersom det inte finns ett tydligt och enigt svar om dess effektivitet lutar forskarna åt en kontinuerlig blandning av metoderna (implicit och explicit, induktiv och deduktiv) - dock med en tendens idag mot en betoning på den induktiva metoden - en blandning som hjälper att nå de flesta elever som har olika inlärningsstilar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)