Amortera eller inte? : En applicering av psykologiska faktorer på svenska hushålls amorterings-och sparbeteende

Sammanfattning: De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det låga ränteläget har även hushållens skuldsättning stigit. Utöver detta har hushållens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro över att hushållen inte kommer klara av framtida svängningar i ekonomin. Denna oro visar sig i införandet av bolånetak och nya amorteringsrekommendationer. Hur svenska hushåll beslutar kring amortering och sparande är en outforskad fråga. Studier tyder på att individer inte alltid agerar rationellt, alltså samlar in och hanterar all tillgänglig information och därefter agerar för att maximera nyttan. Forskare menar att i vissa fall är bostadsägande ett avsteg från rationellt beteende. Behavioral finance menar att individer påverkas av psykologiska faktorer vilket inkluderar känslor, mentala genvägar och sociala influenser. Generellt sett har individer tre alternativ: Amortera som ett sorts sparande och därmed minska risken vid sjunkande bostadspriser och stigande räntor. Likviditeten för andra investeringar och konsumtion minskar. Amortera inte och öka därmed likviditeten och möjligheten att konsumera eller investera i andra former som ger högre avkastning. Risken vid sjunkande bostadspriser och stigande räntor ökar. Varken amortera eller spara. Detta leder till forskningsfrågan: Hur påverkar psykologiska faktorer svenska hushålls amorterings- och sparbeteende? För att få en djupare förståelse för detta beteende krävs ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna bygger på psykologiska faktorer kategoriserade överensstämmandes med tidigare forskning. Kategoriseringen innefattar känslor och känslomässiga influenser, informationsprocessens strategier och uppfattningar samt psykologiska och sociala motiv, vilka i sin tur innehåller psykologiska faktorer. Vi fördjupar Sahi et al.s (2013) studie vilken vi adderat relevanta teorier till. Detta bildar den teori- och analysmodell analysen utgår ifrån. Urvalet består av fem individer bosatta i Umeå och Stockholm med varierande ålder, utbildning etcetera. Deras gemensamma nämnare är att de är bosatta i Sverige, innehar en bostad och ett bolån. Studien fann att de svenska hushållen ser amortering som en form av sparande. Hushållen minskar inte amorteringen för att kunna investera i andra former med högre avkastning. Amorterings- och sparbeteendet påverkas av psykologiska faktorer men på olika sätt. En gemensam faktor är att alla intervjupersoner förlitar sig på trender vad gäller pris på bostadsmarknaden. Vidare indikerar resultatet att individer inte agerar enligt den traditionella ekonomiska teorin om rationella beslutsfattare. Till skillnad från normativa teorier så som den traditionella ekonomiska teorin, bidrar vi med denna studie en förståelse för hur svenska hushålls faktiska beteende.