Medias bild av misstänkta kvinnor - med särskilt fokus på Sommarstugemordet

Sammanfattning: Media som inte utgör public service finansieras genom annonsförsäljning. Det leder till att tidningarna väljer ut sitt innehåll utifrån vad de tror säljer och det finns vissa omständigheter som ökar nyhetsvärdet i en händelse. Av de som står misstänkta för brott utgör kvinnor cirka 20 %. Den låga andelen medför att händelser med kvinnliga misstänkta blir sensationella och oförutsägbara och att händelserna får nyhetsvärde. 2016 och 2017 års nyhetsmedia uppfylldes av rättsfallet som kom att gå under namnet Sommarstugemordet. Det rörde en mans drunkning samt en knivattack på ett sovande par. Fallet innehöll flera nyhetsvärdiga faktorer så som våld och en kvinnlig misstänkt. Kriminologisk forskning baseras på män vilket betyder att media inte har några förklaringar till varför kvinnor begår brott. Det medför att media tenderar att använda standardbeskrivningar när de rapporterar om kvinnor som misstänks för brott. Kvinnan kan bli offer eller monster, dålig mor, mytiskt monster eller beskrivas utifrån sin sexualitet. Två personer stod misstänkta för Sommarstugemordet och media kom att fokusera på kvinnan. Uppsatsen undersöker varför fallet blev uppmärksammat och genom en empirisk undersökning av SVT:s och Aftonbladets artiklar kring Sommarstugemordet innan rättegången studeras hur media beskrev den kvinnliga misstänka.