Revisionskvalitet och följsamhet mot redovisningsreglering

Sammanfattning: Syfte: Tidigare studier av följsamhet mot redovisningsreglering i såväl svensk kommunal sektor (se exempelvis Falkman & Tagesson 2008; Haraldsson & Tagesson 2014; Donatella med flera 2018) som kommunal sektor i andra länder (Verbruggen med flera 2011) har försökt förklara redovisningsval utifrån olika mått på revisionskvalitet. Revisionskvalitet innebär i detta fall att revisorn har förmågan att upptäcka och oberoendet att rapportera om brister i redovisningen (DeAngelo 1981). Vad tidigare studier inte har gjort är att kontrollera för om revisorn faktiskt har anmärkt på några brister. Denna kunskapslucka försöker föreliggande uppsats att fylla genom en mer förfinad kontrollvariabeluppsättning. Föreliggande uppsats försöker dessutom gå ett steg längre än tidigare studier genom att skärskåda en av de mest använda proxyerna för revisionskvalitet: anlitad revisionsbyrå. Viss litteratur från privat sektor pekar nämligen på det inte bara finn skillnader mellan byråerna, utan även inom dem (Francis & Yu 2009; Francis. Michas & Yu 2013). Föreliggande uppsats går således ett steg längre än tidigare studier av revisionskvalitet i kommunal sektor och inkorporerar även anlitat revisionskontor i sin studie. Teori: Den teoretiska referensramen är skapad ur både agentteori, som förutsätter nyttomaximerande individer och ett agent-principal-förhållande där det råder informationsasymmetri mellan agenten och principalen (Jensen & Meckling 1976), och institutionell teori, som förutsätter att organisationer är kraftigt påverkade av sin omgivning när de fattar beslut (Meyer & Rowan 1977; DiMaggio & Powell 1983). Utifrån båda dessa teorier härrör uppsatsen sina två hypoteser: H1. Anlitad revisionsbyrå påverkar kommunernas följsamhet gentemot redovisningsregleringen och H2. Anlitat revisionskontor påverkar kommunernas följsamhet gentemot redovisningsregleringen Metod: För att undersöka om de samband som hypoteserna förutsätter genomförs en multipel regressionsanalys, där den beroende variabeln är ett följsamhetsindex över hur väl kommunerna lämnar de tilläggsupplysningar de enligt lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer skall lämna. Utöver dessa variabler innehåller regressionsanalysen flera kontrollvariabler. Den viktigaste bland dessa kontrollvariabler är en variabel för om de sakkunniga revisorerna faktiskt anmärkt på brister bland tilläggsupplysnigarna. Denna variabel är vad som utmärker föreliggande uppsats från tidigare studier. Bland variablerna för byrå respektive kontor fanns det ganska stora bortfall. En bortfallsanalys indikerade dock att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan de kommuner som ingick och de som föll bort. Eftersom det bortfallet var mycket större för kontor än byrå skapades två olika delar av analysen. Dessa kallades studie ett, där kontor inte var med som variabel, respektive studie två, där kontoren ingick. Resultat: Studie ett gav stöd för att anlitad revisionsbyrå påverkar följsamheten gentemot redovisningsreglering, vilket är i linje med tidigare studiers resultat (se exempelvis Donatella med flera 2018). Genom att ha kontrollerat för faktiskt anmärkning från revisorn har emellertid föreliggande uppsats tillfört tydligare och starkare resultat för att denna hypotes stammer. Studie två hade problem med multikollinearitet, samvariation mellan de oberoende varaiblerna, vilket gör att dess resultat är något osäkert. Det går dock att utrycka sig på så sätt att föreliggande uppsats ger ett initialt stöd för att hypotes två, att anlitat kontor påverkar följsamheten, stämmer. Detta något indikativa resultat är således inte helt övertydande, men kan ändå sägas ge stöd för att framtida forskning borde undersöka revisionsutföraren på en lägre nivå än endast byrå.