Sätt barns rättigheter i centrum - En analys om eventuella brister i förhör med barn utsatta för sexuella övergrepp

Sammanfattning: Det är viktigt att ha en fungerande lagstiftning för att kunna ge barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp ett bra rättsligt skydd. FN:s kommitté för barnets rättigheter om Barnkonventionens genomförande, riktade kritik mot Sverige för att inte leva upp till barnets bästa. Kritiken som fördes fram rörde främst att yrkesverksamma har otillräcklig utbildning och att straffprocessen är utdragen. För att leva upp till Barnkonventionens krav behöver Sverige se över hur den rättsliga processen för barn som utsatts för sexuella övergrepp genomförs. Trots att många sexualbrott idag blir anmälda så är det väldigt få personer som blir lagförda för sexuellt övergrepp mot barn. I denna uppsats analyseras därför eventuella brister som finns när barn ska förhöras under förundersökningen. Ett barns utsaga från ett övergrepp är ofta den enda bevisning det finns att tillgå och kriterierna för en trovärdig utsaga är nästintill orimligt höga. Förhör med barn skiljer sig från förhör med vuxna och för att undvika att barnet blir ännu mer traumatiserat i rättsprocessen så krävs det att förhöret barnanpassats. Barnahus är en verksamhet i Sverige där olika professioner samverkar under ett tak för att tillgodose barnets bästa under utredningen. En av grundpelarna i Barnahus verksamhet är samverkan mellan olika myndigheter, detta leder till att barnet slipper att slussas runt mellan myndigheter och att man kan bygga upp en trygghet hos barnet, som förhoppningsvis kan leda till att barnet berätta om själva övergreppet. I Barnahusutredningarna som avhandlas i uppsatsen lyfter de fram att för att förbättra samverkan i framtiden bör det ske förändringar i lagstiftningen och förslaget ”Lex Barnahus” bör införas. Som det ser ut idag har inte alla barn tillgång till ett Barnahus och det kan resultera att beroende på vart man bor i landet eller till vilken åklagarkammare man tillhör så får man olika hjälp.