Svenska stadsplaner och stadsplaneideal genom tiden och dess koppling till politiken och juridiken

Sammanfattning: De svenska städerna har genom tiderna planerats på olika sätt och olika visioner och mål har styrt städernas utformning. Under 1600-talet stod städernas handel i fokus och städerna planerades på ett schematiskt sätt med tullar i flera väderstreck. Städer som var viktiga för landets försvar utformades med befästningar i utkanterna. Under stormaktstiden anlade staten många nya städer, man anlade dem på strategiska lägen för försvar, styrning och administration. Under 1800-talet hade folk tröttnat på att de schematiska städerna brann ner och för att undvika det började man anlägga breda gator som skulle förhindra spridning över gata. Under 1800-talet började också järnvägar anläggas i många städer och stadsbefolkningen ökade. Fler offentliga byggnader byggdes i monumental stil och städerna gjordes representativa – järnvägen var stadens framsida och kvarteren runt järnvägen smyckades extra. Industrierna började på slutet av 1800-talet etablera sig i städerna och stadsbefolkningen ökade ytterligare – miljön blev väldigt dålig till följd. Förutom den dåliga miljön var trångboddhet och bostadsbrist ett stort problem. 1874 infördes en ny byggnadsstadga som kom att bli väldigt viktig. Under 1900-talet började staten ta större ansvar för det sociala och bostadspolitiken fick stort fokus. Staten ville lösa 1800-talets problem och genom en omfattande bostadspolitisk reform lyckades man med det. Lånesubventioner som satte krav på byggnadsutformningen, nya möjligheter att detaljreglera marken och en rationell stadsplanering gjorde att man 1970 hade byggt bort bostadsbristen, trångboddheten och höjt bostadsstandarden för hela den svenska befolkningen. Genom tiden har andra länder inspirerat och påverkat hur de politiska vindarna har blåst, hur stadsplanerarnas visioner har sett ut och hur regleringarna har utformats. Målet har alltid varit att skapa en god stad och lösa problemen som de tidigare idealen skapat. Krig, invandring, utvandring och ekonomiska kriser utom och inom Sverige har också skapat problem som behövt lösas genom politik, stadsplanering och regleringar.