Frasbrand i Västra Götaland 2015 – kartläggning av utbrottet och djurägarnas perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Sammanfattning: Under 2015 pågick ett större sjukdomsutbrott bland nötkreatur i trakterna kring SkaraFalköping. Ett stort antal djur insjuknade och dog i frasbrand. Oron bland traktens djurägare var stor och bakgrunden till varför djuren insjuknade var okänd för både veterinärer och lantbrukare. Syftet med detta projekt är att försöka kartlägga möjliga orsaker till frasbrandsutbrottet och identifiera riskfaktorer i hopp om att kunna undvika liknande scenarion i framtiden. Om man lyckas identifiera och förebygga utbrott har vi en stor vinst i både djurhälsa, ekonomi och en minskad antibiotikaanvändning. Frasbrand är en sjukdom hos nötkreatur som förekommer globalt och som är känd sedan länge. Sjukdomen orsakas av den sporbildande bakterien Clostridium chauvoei och kännetecknas av ett snabbt sjukdomsförlopp med nedbrytning och gasbildning i muskelvävnad, toxinemi, feber och påverkat allmäntillstånd. Dödligheten är hög, men sjukdomen är behandlingsbar vid tidig upptäckt. Frasbrand har fått sitt namn efter de dramatiska kliniska symtomen. Bakteriesporerna finns i gödsel och jord och på vissa betesmarker kan smittrycket bli mycket högt. Nötkreatur infekteras troligen när de betar och får i sig bakteriesporer från marken, vilka kan överleva många år i miljön. Risken för utbrott bedöms öka efter grävarbeten eller översvämningar på betet. I Sverige är sjukdomen anmälningspliktig (SJVFS 2012:24) och prevalensen varierar mellan länen. Årligen rapporteras mellan 5 och 15 indexfall spridda över landet. Under utbrottet 2015 bekräftades 13 fall av frasbrand och antalet misstänkta fall överstiger hundratalet. Detta projekt har genom en enkät- och intervjustudie försökt kartlägga möjliga orsaker till frasbrandsutbrottet. 19 djupintervjuer har genomförts med både djurägare och veterinärer och stor vikt har lagts vid hanteringen av betesmarker i området. Kartläggningen av utbrottet kunde tyvärr inte påvisa några tydliga slutsatser om utbrottsorsaker och sannolikt samverkar flertalet faktorer. Rötslammet vilket initialt pekades ut som en möjlig smittkälla kan sannolikt inte enskilt vara orsak till utbrottet, men kan ha betydelse för hur smittan har introducerats på gården med indexfall. Kända smittvägar är sedan tidigare djurförflyttningar vilka har förekommit i området, dock inte i någon större omfattning. Däremot har förflyttning från drabbade beten på de enskilda gårdarna sannolikt bidragit till att utbrottet ändå kunde hejdas så snabbt. Inte heller faller sambeten, grävarbeten, vilt- och fågelförekomst ut som faktorer specifika för utbrottsåret. Nederbördsmängder över det normala kan ha påverkat förutsättningarna då flera intervjuer belyser upptrampade utfodringsplatser och höga vattenstånd. Vattnet är en omdiskuterad spridningsväg och flera gårdar har betesmarker där djuren dricker från naturliga vattendrag, flera från samma vattentäkt. Att peka ut vattnet som bakomliggande orsak är dock tveksamt då vattentäkten som åsyftas är mycket stor och en tillräcklig koncentration av sporer kan troligen inte uppnås. Det råder en påtaglig kunskapsbrist avseende flera aspekter av frasbrand. Brist på kunskap om smittvägar, uppförökning och patogenes, inkubationstid och infektionsdos bidrar bland annat till osäkerhet gällande betydelsen av mekaniska vektorer för kontamination av betesmarker varför fler studier inom området behövs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)