Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus

Sammanfattning: Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenskamjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sverigesmjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering ijuvret och möjlighet att undvika värdens immunförsvar. S. aureus har visat sig vara svår atteliminera från en besättning och denna typ av mastit är i en del fall svår att behandla medantibiotika varför ett verksamt vaccin efterfrågas. För första gången finns nu ett vaccin mot S.aureus tillgängligt på den svenska marknaden, Startvac®, men då inga studier har utförtsgällande vaccinets effekt under svenska förhållanden startades en fältstudie på två svenskamjölkgårdar i Svensk Mjölks regi år 2010. Syftet med detta examensarbete var dels attgenomföra en litteraturstudie om S. aureus mastit med tonvikt på möjligheter till vaccinationsamt att sammanställa preliminära resultat från ovannämnda fältstudie. Kor med uddaöronnummer vaccinerades intramuskulärt med tre doser utifrån beräknat kalvningsdatum,medan kor med jämna öronnummer utgjorde ovaccinerad kontrollgrupp. Kliniska ochsubkliniska mastiter under de första fyra månaderna efter kalvning rapporterades ochmjölkprov från dessa kor analyserades bakteriologiskt. Även kocelltalen vid de fyra förstaprovmjölkningarna efter kalvning jämfördes mellan vaccinerad och ovaccinerad grupp inombesättning. Resultaten visade inga signifikanta skillnader avseende förekomst av mastitorsakad av S. aureus mellan grupperna på gård A medan en signifikant högre andel kor medmastit orsakad av S. aureus fanns i den vaccinerade gruppen på gård B. På gård A varkocelltalen signifikant lägre i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade kontrollgruppenvid tredje provmjölkningen efter kalvning. På gård B däremot tenderade kocelltalen att varahögre i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade kontrollgruppen vid samma tidpunkt.Sammantaget visar de preliminära resultaten på en positiv effekt av vaccination på gård A. Pågård B däremot var juverhälsan sämre i den vaccinerade gruppen vilket är svårtolkat.Resultaten är dock preliminära då endast en dryg tredjedel av det totala antalet kor som ingår ifältstudien innefattades i denna analys. I den slutliga statistiska analysen kommer hänsyn äventas till faktorer som t.ex. ras, dagar efter kalvning och celltal vid sinläggning.