K3 eller IFRS för onoterade företag som har utländska dotterbolag : Skillnader mellan regelverken och dess innebörd

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avd för företagsekonomi

Sammanfattning: I denna studie har jämförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprättande av koncernredovisning för onoterade företag som har utländska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation användes. Problemet som studien har utgått ifrån är översättningen av utländska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS användas av samtliga noterade företag av EU:s medlemsländer vid upprättande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 väljas. Dock tillåts att frivilligt kliva upp till att koncernredovisa enligt IFRS. IFRS har en högre grad av öppenhet i redovisningen än nationella regelverk har. Detta leder till att en högre kvalitet samt mer jämförbar ekonomisk information presenteras i de finansiella rapporter som upprättas i enlighet med IFRS. Dessa kvaliteter har även lett till att enklare få utländska finansierare. Samtidigt kan IFRS i praktiken kännas svår och därmed onödig att använda för mindre företag. Höga kostnader har även tagits upp som argument emot en frivillig övergång. K3 har även visats utge större möjligheter till resultatmanipulation. Den empiriska undersökningen gjordes genom ett kvalitativt synsätt med induktiv ansats eftersom studiens resultat skulle utformas före teoriavsnittet. Komparativa analyser gjordes av olika principer som valdes ut i regelverken. En skillnad som uppkom i resultatet är begreppsskillnaden av bestämmande inflytande. Denna skillnad påvisar att syftet med IFRS är att gynna investerare medan betydelsen i K3 tyder på högre anpassning till mindre onoterade bolag. Andra viktiga skillnader som påträffades ansluter sig till värderingsalternativ och det visade sig att IFRS oftare än K3 tillåter olika värderingsmetoder. Fler noggranna bedömningar har även fastställts behövas i IFRS. I denna studie har detta lett till tolkningen att IFRS möjliggör en mer rättvisande redovisning än vad K3 gör. Uppställningen av principerna visade sig skilja sig ifrån varandra då K3 tolkats vara enklare att följa. IFRS är mer detaljrik och kan därför verka krångligare. I K3 finns ofta fler valmöjligheter över hur kostnader ska redovisas. Det har tolkats som att de möjliggör resultatmanipulation i högre grad än vad IFRS gör

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)