Våra är de som har bott här och varit del av landet, “de” är dom som har varit del av nåt annat land”

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nationalism kan ta sig uttryck genom språket. Närmare bestämt utgår studien från en kritisk diskursanalys av referens genom "vi" och "de" samt det metonymiska stilgreppet synechdoche. Metoden utgår ifrån Wodak et al som presenterar dessa språkliga former som en del i de diskursiva språkliga strategier som är del i skapandet av nationella identiteter. Materialet utgörs av fem artiklar med tillhörande kommentarsfält från nyhetssiten Ledarsidorna.se, som har fått kritik för att ha en negativ inställning till invandring. Teorier som används i analysen av de språkliga realiseringarna är teorier kring språkliga strategier i skapandet av nationell identitet (Wodak et al) samt ytterligare teorier kring nation och identitet(Benedict Anderson, Stuart Hall, Joan Scott, Steph Lawler). Utöver den kritiska diskursanalysen av språkliga realiseringar används också en textanalys, utifrån Hellspong och Ledin, för att analysera artiklarnas textliga innehåll. Resultatet av undersökningen visar bland annat på en utbredd användning av "vi" som syftar till en nutida nationell grupp. Detta tyder på ett diskursivt skapande av en gemensam nationell identitet. Vad som också bidrar till denna identitet är skapandet av skillnad gentemot andra grupper, vilket blir tydligt i samband med användningen av referens till "de". Utöver en annars entydigt positiv beskrivning av den egna gruppen finns i materialet också exempel på en negativ självpresentation som kan kopplas till en negativ attityd till samtida asyl- och migrationspolitik. Utöver identifiering med nationell gemenskap finns också exempel på en upplevd gemenskap med övriga nordiska länder. Diskussionen i kommentarsfälten svarar på de teman som tas upp i artiklarna. Det är också tydligt att användningen av språkliga realiseringar samt de referenser som görs i artiklarna speglas i kommentarsfälten. I kommentarsfälten är dock användningen av de språkliga realiseringarna mer utbredd.