De migrationsrättsliga konsekvenserna av Sveriges erkännande av Staten Palestina

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Jenny Johansson; [2015]

Nyckelord: Folkrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Den 30 oktober 2014 erkände Sverige Staten Palestina. Syftet med denna uppsats är att utifrån en folkrättslig metod undersöka de migrationsrättsliga konsekvenserna av detta. De frågor som aktualiseras i detta sammanhang är vilka som nu kan bedömas vara palestinska medborgare samt hur artikel 1 D och 1 C i flyktingkonventionen ska tillämpas till följd av erkännandet. Medborgarskapet får betydelse på internationell nivå i förhållandet mellan stater och huvudregeln är att en stat själv får bestämma vilka dess medborgare är. Palestina har ingen medborgarskapslag, men Migrationsverket har uttalat att de som kan visa att de är registrerade i Palestina också kan bedömas vara palestinska medborgare. Av denna framställning framgår det dock att Israel utövar kontroll över det palestinska befolkningsregistret, vilket begränsar Palestinas suveränitet. Mot bakgrund av International Law Commissions arbete rörande vilka som ska betraktas som medborgare i en stat vid statssuccession föreslås därför i denna uppsats istället att de som kan visa att de har hemvist inom det palestinska territoriet också ska bedömas vara dess medborgare. Många palestinier står i en särställning i förhållande till andra flyktingar eftersom de genom ett stadgande i artikel 1 D i flyktingkonventionen inte omfattas av densamma då de istället får beskydd av United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East. Skulle detta stöd upphöra så omfattas de dock automatiskt av flyktingkonventionen. Artikeln är vag och tvetydig rörande vilka individer som åsyftas. Det står dock klart att det inte spelar någon roll om individen är statslös eller innehar medborgarskap i en stat. Sveriges erkännande av Staten Palestina påverkar således inte dess tillämpning. Av artikel 1 C i flyktingkonventionen anges det när en flykting ska upphöra att vara flykting på grund av att skydd kan erhållas på annat sätt. Kraven för när en stat kan anses ge effektivt beskydd är dock högt ställda och i denna framställning visas det att Palestina i dagsläget inte kan anses uppnå dessa krav.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)