Vem är det som har bytt spår? - om motiven till regleringarna kring AT-UND och spårbyte samt tillämpningens faktiska effekter

Sammanfattning: Varje stat har rätt att kontrollera sina gränser och bestämma vem som får vistas på det egna territoriet. Ett undantag från denna statssuveränitet är den absoluta rätten för skyddssökande att söka asyl. I och med att vi har fått en kontrollerad invandring i Sverige har vikten av att skilja mellan asylrätten och de bestämmelser som reglerar arbetskraftsinvandring blivit viktig. För att få arbeta i Sverige under tiden du söker asyl måste du ha styrkt eller medverkat till att klarlägga din identitet. Denna möjlighet för asylsökande att arbeta (AT-UND) infördes under tidigt 1990-tal. År 2010 infördes en möjlighet för asylsökande som fått avslag att söka arbetstillstånd utan att behöva lämna landet (spårbyte) under vissa villkor. Dessa två regleringar undersöks i ljuset av de motiv som föregått dem. I uppsatsen redogörs för gällande rätt och vilka krav som ställs för att bli beviljad AT-UND respektive spårbyte. Det som undersöks i denna uppsats är vad som händer när två lagstiftningar om uppehållstillstånd, som skyddar olika intressen, möts. Uppsatsen innehåller även en analys av motiven som föregått respektive reglering. För att undersöka hur effekten av tillämpningen förhåller sig till motiven används statistik och en mindre kvalitativ undersökning av ansökningar om spårbyte. I analysen diskuteras den diskrepans som verkar finnas mellan motiv och effekt av tillämpningen. Motiven visar på en vilja att få ut så många som möjligt på arbetsmarknaden samt inte störa en redan påbörjad etablering på arbetsmarknaden. Detta tycks inte gå ihop med de höga krav som i praktiken ställs på identitet och arbetsvillkor.